Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettiofemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som numro två och jag bildande eftertruppen. Det
gick på samma sätt, utom att vi fingo en dusch
halvvägs på det första bryggspannet och en på
förkajutan.
Vi stannade på taket av backen. Mr Pike lät sitt
elektriska ljus spela förgäves. Ingenting annat
syntes eller hördes än det vitskummande mörka vattnet
på vårt däck, stormens tjut i riggen och dånet av
sjöarna, som vältrade in över relingen. Vi ryckte
fram halvvägs över det sista bryggspannet till
backen och tvingades av en störtsjö att stanna och haka
oss fast vid förmasten.
Mellan det yrande skummet lät mr Pike sin lykta
blixtra. Jag hörde honom uppge ett rop. Sedan
gick han till backen, följd av mr Mellaire, medan
jag väntade, hårdt fastklamrad vid förmasten, och
fick ännu en dusch. Jag såg ljusstrålen lysa upp
och försvinna, glida fram och tillbaka. Flera
minuter därefter kommo styrmännen tillbaka.
»Halva vår galjon är borta», berättade mr Pike.
»Vi måste ha törnat emot något.»
»Jag kände en stöt strax efter se’n ni gick ner
sista gången, sir», sade mr Mellaire. »Men jag
trodde det var en våldsam sjö.»
»Så kände jag det också», instämde styrmannen.
»Jag höll just på att dra av mig stövlarna, jag
trodde det var sjön. Men var äro de tre djävlarna?»
»De hålla väl på att slå upp fatet», föreslog andre
styrmannen.
Vi klättrade utför järnstegen och gingo föröver,
slingrande oss undan för storm och sjöar. Där låg
fatet, säkert fastsurrat. Skeppsmusslorna på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
