Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettioåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
över denna kalla ocean såg jag land — svarta klippor
och snöbetäckta sluttningar och toppar. Och mot
detta land drev Helsingör, nu nästan fördevind.
Från midskeppskajutan hördes styrmannens
rytanden och matrosernas rop. De halade och drogo
för livet. Sedan kom mr Pike springande över
akterdäck med otrolig fart och slungade sina
rytande läten framför sig.
»Lätta på rodret där! Vad i helvete gapar du
på? Sköt du bara rodret som jag säger till! Det
är allt vad du har att göra.»
Från fören hördes ett rop, och jag visste, att
mr Mellaire stod på förkajutans tak och skötte
förrårna.
»Nu!» — från mr Pike. »Flera spakar! Rätt
så! Rätt så! Och var färdig att släcka på!»
Han sprang åter över akterdäck och ropade till
matroserna att passa på mesanbrassarna. Och de
kommo, några av hans vakt, andra av mr Mellaires
vakt, yrvakna — utan rock, utan huvudbonad och
sjöstövlar, män dödsbleka av skräck, men ivriga
att genast lyda kommandot av den, som förstod
och förmådde att rädda deras liv från en eländig
död. Ja, och jag lade märke till kocken med de
fina händerna och Yatsuda, segelsömmaren, som
halade med sin enda icke förlamade hand. Här
gäller det alle man att rädda fartyget, och alla
visste det. Till och med Sundry Buyers, som hade
drivit iväg akterut i sin dumhet i stället för att
vara föröver hos sin egen styrman, glömde att bliga
omkring sig och klämma sig på magen. För
tillfället halade han som en tjugu års yngling.
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
