Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrtiotredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
villig att parlamentera om en vecka, på sin allra
högsta höjd.
Vi segla ej längre. Under den sista nattens mörker
lyssnade vi hjälplöst till, hur besättningen lossade
försegelfallen och läto rårna gå. På mr Pikes
befallning sköt jag på måfå och många gånger in i
mörkret, men utan resultat, utom att vi till svar
hörde fientliga kulor smattra mot navigationshytten.
Så att i dag ha vi inte ens en man vid ratten.
Helsingör driver lättjefullt på den lättjefulla
sjön, och vi göra regelbundna vakter i skydd av
navigationshytten och kryssmasten. Mr Pike säger,
att han inte har latat sig så mycket på hela
resan.
Jag turar om med honom att vara på vakt,
fastän det är mycket litet att göra, utom att på dagen
stå med gevär i hand bakom kryssmasten och om
natten gå på lur utmed akterdäcksräcket. Bakom
navigationshytten, redo att tillbakaslå ett angrepp,
har jag min vakt på fyra man: Tom Spink, Wada,
Buckwheat och Louis. Henry, de båda japanska
segelsömmarna och den gamle stewarden utgöra
mr Pikes vakt.
Det är hans order, att ingen för om masten skall
tillåtas visa sig, så att i dag, då andre styrmannen
dök upp vid hörnet av midskeppskajutan, tvingade
jag honom att skyndsamt springa tillbaka, ty min
kula slog emot järnväggen en fot ifrån hans huvud.
Charles Davis gjorde samma försök och blev
avskräckt på samma sätt.
I kväll efter mörkrets inbrott staplade mr Pike
upp block och tackel på bryggans första spann och
39°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
