Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrtiotredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutat äta och kom upp till oss på akterdäck, sade
hon till honom, att om han inte snart satte sin
fonograf i gång, skulle hon slå sig ned vid pianot.
Det skäl hon uppgav var den psykologiska
verkan, som sådana festliga toner skulle ha på de
svältande myteristerna. — —
Dagarna gå och ingenting av vikt händer. Vi
komma inte ur fläcken. Utan sina segel till stöd
gungar Helsingör på måfå och driver som en
fjolla. Ibland stävar hon mot vinden, och ibland
länsar hon rakt undan för den, men alltid rör honj
sig tveksamt och utan bestämt mål för att komma
bort från den fläck där hon är. Till exempel: i
dagningen i morse lovade hon upp mot vinden, som
om hon ville försöka stagvända. Under loppet av
en halvtimme föll hon undan, tills .vinden blev ren
sidvind. Efter en ny halvtimme stack hon upp i
vinden igen. Inte förr än på kvällen lyckades hon
få vinden från babord, men då föll hon genast av,
fullbordade cirkeln på en timme och började sedan
om sin morgontaktik med att försöka lova upp
mot vinden.
Och vi ha ingenting annat att göra än att
försöka hålla akterdäcket mot det anfall, som aldrig
blir av. Mer av gammal vana än något annat gör
mr Pike sina regelbundna observationer och
antecknar Helsingörs läge. Klockan tolv i dag var
hon åtta mil ostvart om gårdagens läge, men dagens
läge är till longituden en knapp mil från där hon
var för fyra dagar sedan. Eljes brukar hon alltid
dra sig sju eller åtta mil nordligt om dagen.
Till väders är Helsingör en sorglig syn. Allt
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
