Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyrtionionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvärgången och styrde kurs åt styrbord. Här, nedanför
trappan till navigationshytten, kom jag in i den gång,
som ledde akterut. Mitt eget tillstånd föreföll nu
så hotande, att jag tog långa språng framåt utan
tanke på någon sammanstötning.
Margarets dörr stod öppen. Jag dök in i hytten.
Då jag drog filttäckelset från mina ögon, kände jag
mig slagen med blindhet och erfor något av vad
Bert Rhine måste ha lidit. Å, så olidligt svaveln
sargade mina lungor, näsborrar, ögon och hjärna!
Intet ljus brann i rummet. Jag kunde endast ragla
fram till Margarets säng, och där dignade jag ner.
Hon var inte där. Jag trevade omkring mig och
kände endast den ljumma urhålkning, som hennes
kropp hade lämnat kvar i madrassen. Till och med
i min ångest och hjälplöshet var denna påminnelse
om hennes kroppsvärme mig mycket kär. Av brist
på syra i mina lungor (framkallad av filtarna),
svavelsmärtorna och den dödliga yrseln i min hjärna,
skulle jag kanske dö, men då ville jag helst dö här,
där lakanet värmde min hand.
Jag skulle kanske ha dött, om jag ej hört en
förfärlig hosta ute i gången. Det var nytt liv för mig.
Jag föll från sängen ner på golvet och lyckades
hålla mig upprätt, tills jag kom ut i gången, där jag
åter föll. Sedan kröp jag på händer och knän
till trappan. Med stöd av dess stolpe reste jag mig
upp och stönade. Jag föll över det och hade
Margarets mjuka gestalt i mina armar.
Hur skall jag kunna beskriva denna kamp för att
komma uppför trappan? Det var en korsfästelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
