Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minstone inte nu. Längre fram, då vi stå inför den
där domstolen, som ni har tråkat ut mig med under
halva resan, blir det er tur att tala. Och då den
tiden kommer, så glöm inte, att jag har några ord
att säga.»
lian började omigen, men denna gång hejdades
han av Snabel-Murphy.
»Å, håll käften, Davis», fräste banditen, »annars
skall jag mura igen den på dig.» Han såg upp på
mig. »Vi vill gå tillbaka till arbetet, det är vad
vi vill.»
»Det där är inte rätta sättet att be om det»,
svarade jag.
. .. »sir», tilläde han hastigt.
»Det är bättre», kommenterade jag.
»Herre Gud, sir, låt dem inte komma akterut»,
viskade Tom Spink hastigt i mitt öra. »Då är’ det
förbi med oss allesammans. Och om de också inte
kom åt er och de andra, skulle de hiva mig över
bord en mörk natt. De ska aldrig förlåta mig, att
jag gick över till aktern.»
Jag låtsade ej om avbrottet och vände mig till
banditen.
»Det är allra bäst att gå tillbaka till arbetet, då
ni ä’ i så stort behov av det, som ni tyckas vara.
Tänk, om ni alle man skulle sätta till seglen bara
för att visa er goda vilja?»
»Vi vill helst äta först, sir», invände han.
»Men jag vill helst se er sätta till seglen först»,
blev mitt svar. »Och det är så godt, att jag säger
er det rent ut, att det är min vilja, som iråder på det
här fartyget.» — Jag hade så när sagt »skutan».
461
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
