Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historia från äldsta tider till våra dagar, särskildt
framträdandet af Preussen såsom krigarstat. Uppkomsten af
dansk-tyska kriget 1864, af tyska kriget 1866 och af
fransk-tyska kriget 1870 måste därför skildras. Och ej nog
därmed, germanismens utveckling från början af 1800-talet
måste framställas, för att låta den inre grunden till
händelserna framstå. Vidare böra de allmänna dragen af
tyskarnes krig på 1600-talet och i medeltiden tecknas, ja
germanernas framträdande i forntiden och den stora
folkvandringen få ej saknas i denna förhistoria.
Om jag än sedan mer än 50 år, eller alltifrån
dansk-tyska kriget — som drog mig liksom många andra svenska
frivilliga till de stridande danskarna — varit emot det
politiska system, med förtryck och militarism, som Bismarck
inledde i Tyskland, så har jag dock aldrig blundat för
Tysklands kulturella storhet och betydelse. Om jag än
tagit djupare intryck af vissa Englands och Frankrikes
tänkare och politiker: en J. Stuart Mill, en Gladstone, en
Diderot, en Comte, en Gambetta, en Jules Ferry m. fl.,
så har jag dock alltid hyst beundran för många
representanter för Tysklands odling, en Fredrik den store, en
Kant, en Goethe m. fl. Jag känner ock de stora förtjänsterna
hos dettas och alla andra kulturländers upplysta folk och
har ej skäl att taga parti för det ena eller andra folket i
den stora striden. Folken ha för resten ej velat striden.
Beklagansvärdt är, att just vid en tid, då gamla nationella
antipatier mer och mer försvunnit, misstro och hat skulle
uppstå — ej genom folken själfva, utan genom felaktig
politik, dikterad af några få statsmän, oftast i chauvinistisk
lidelse.
Den franska filosofen P. Bayle framställde i sitt berömda
värk: »Dictionnaire historique et critique» (1697), följande
fordringar på en historiker: »En historiker, som vill troget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
