Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om krig och krigshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den franske skriftställaren L. Bourdeau har i ett sitt
arbete »L’Histoire et les historiens» (1888) underkastat
historieskrifningen en likaså lärd som värdefull kritik och
påvisat de egenskaper, som böra finnas hos denna forsknings
utöfvare. Han visar bl. a., hurusom personliga
intressen och passioner, skilda statssystem och politiska partier
alltid öfvat det skadligaste inflytande på historiska
framställningar, som därigenom ofta blifvit värkliga
förfalskningar.
»Sanningen har» säger han, »ej större fiende än
passionen — öfverallt där passionen låter visa sig, har man
skäl att misstro. — Vetenskapens studium ålägger absolut
frihet från personligt intresse. Den enda passion, som bör
lifva detsamma i dess forskningar, är önskan att finna och
säga sanningen, hurudan den än må vara. Också fordrar
historien sinnen, som äro fria från främmande band, ty
man kan ej tjäna två herrar på en gång.» Detta ideal är
emellertid mycket svårt att nå, och Bourdeau säger rent
ut, att »en fullständig opartiskhet, som är lätt att få af
dem, som studera de abstrakta vetenskaperna, är
opraktikabel i historien, en konkret vetenskap, där människornas
handlingar, passionernas värk, iakttagas och återgifvas med
passion».
Patriotismen har, trots de dygder den innebär, en viss
tendens hos somliga sinnen att öfverdrifva och skapa
fördomar, så att den blir chauvinism eller föreställningen, att
det egna fäderneslandet är öfverlägset alla andra. Särskildt
i krigstider är denna nationalkänsla exalterad, och då hålla
somliga skriftställare, historiker och politiker ingen måtta i
sina framställningar om det egna fosterlandets förträfflighet
och fiendens underlägsenhet, rättvisan i det egna landets
krigsorsak och felaktigheten i fiendens. Man skyr då ej
förvrängningar af tilldragelserna, ja värkliga lögner, dels för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
