Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Tysklands germaner, deras tidigare utbredning och härjningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folken tillhörde ock liksom greker, romare och slaver
m. fl. den indoeuropeiska språkfamiljen.
I Tyskland bodde kelterna fordom österut till Elbe
och kallades belgier i norra Tyskland, walcher i mellersta
och södra Tyskland. Dels genom frivillig utvandring,
dels vikande för de framträngande germanernas vapen,
lämnade de området öster om Rhen i senare hälften
af sista århundradet f. Kr. Blott få rester ha förblifvit
här och germaniserats. Betydligt större är inblandningen
af det keltiska elementet i de sydtyska stammarne.
Germaniserade blefvo de romaniskt talande kelterna väster om
Rhen.
Forntidens germaner voro ytterst råa barbarer utan all
civilisation, då romarne först lärde känna dem, och lefde
ej ens i värkliga statssamhällen, utan i en mängd — ett
40-tal — småstater, som ofta söndrades sinsemellan men
ibland sammanslöto sig för gemensamma krigsföretag.
Förde de ej krig, så lefde de i lättjefull ovärksamhet,
låtande gubbar, kvinnor och slafvar sköta om boskapen och
åkerbruket. De kunde emellertid, såsom Tacitus säger i
sin »Germania», vara stundom de lättjefullaste och stundom
de oroligaste bland mänskliga varelser, krig och faror
blefvo deras enda större tidsfördrif, under fredens
mellantider voro de omåttligt begifna på spel och dryckenskap
och vänners och anförvanters blod befläckade ofta deras
bullersamma gästabud. »Sina ofantliga skogar begagnade
germanerna till valplatser för jakten och använde större
delen af landet till betesmark; de odlade vårdslöst en
obetydlig del däraf och klagade sedan öfver fäderneslandets
ofruktbara jordmån, som ej kunde underhålla dess inbyggare.
Då en grym hungersnöd någon gång påminde dem om
konstflitens nytta, lättades stundom nationens förlägenhet
därigenom, att en tredjedel eller en fjärdedel af dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
