Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Germanismens uppkomst och betydelse. De germanistiska storhets-idéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
Germanismens uppkomst och betydelse.
De germanistiska storhets-idéerna.
Napoleons segrar kommo, sedan han bildat
Rhen-förbundet och upphäft det gamla tyska kejsardömet (1806),
att bli af största betydelse för Preussen, som under Fredrik
Wilhelm med Ryssland, England och Sverige bildade den
fjärde koalitionen mot Napoleon. Följden blef emellertid
nederlagen vid Jena och Austerlitz, där preussiska hären
tillintetgjordes, hvarpå Napoleon intågade i Berlin och
pålade Preussen en krigsskatt på 159 mill. francs. Sedan
han slagit ryssarna vid Eylau och Friedland, slöt han freden
i Tilsit (1807) med Alexander I, därvid Preussen förlorade
hälften af sitt område, hvarjämte denna stat förbjöds att
ha större här än 35,000 man.
Jäsningen mot Napoleon blef allmän i Europa, och i
Tyskland bildades alltsedan freden i Tilsit ett vidsträckt
hemligt förbund Tugendbund med landets befrielse som
mål. Dess grundläggare var historieprofessorn M. Arndt,
som snart understöddes af flera f. d. ministrar, högre
officerare, dr. Gahn m. fl. och filosofen Fichte bidrog i hög
grad att egga nationalitetskänslan samt stärka förbundet
genom sitt »Tal till tyska nationen» (1808).
Härmed äro vi framme vid germanismens eller de
germanistiska idéernas uppkomst. Germanismen är vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
