Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Germanismens uppkomst och betydelse. De germanistiska storhets-idéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyare tyska historiker ha fullföljt de germanistiska
idéerna. Ryktbarast är Treitschke, som var professor, redaktör
för »Preussische Jahrbüchers», och preussiska statens
historiograf och visade sig som en utpräglad förkämpe för
stärkandet af Tysklands enhet (fast han själf hade slavisk
härkomst) och en stark regeringsmakt. Han var en
lidelsefull patriot, d. v. s. specifik preussisk chauvinist och
motståndare till liberalismen. Han har bildat skola i tysk
maktpolitik, och fått många anhängare, hvarigenom han
utöfvat ett synnerligen skadligt inflytande i våra dagar.
Enligt Treitschke »är staten det högsta i samhället, utanför
denna existerar intet i världshistorien». Staten skall vara
exklusiv, sluten, och »denna exklusiva stat är, såsom
Machiavelli först tydligen insåg, till sitt innersta väsen makt. Att
skydda sin makt är statens högsta moraliska plikt.»
Häraf framgår, att internationella traktater ej äro bindande
längre än staten finner för sig fördelaktigt och att
internationella lagar med någon bindande kraft ej erkännas;
staten kan ej binda sig därvid. Folkrätten är sålunda
upphäfd af Treitschke och tyska riket, om dess statsmän
hylla Treitschke — och det synas de göra. Man har
sålunda återgått till de forntida germanernas ståndpunkt: att
missakta och ej låta sig bindas af fördrag (se sid. 34).
En af Treitschkes mest bemärkta lärjungar general
Bernhardi har i sitt arbete »Tyskland och nästa krig» (1911)
uttalat samma tankar om Tysklands kulturella öfverlägsenhet
och världsmission, som de tidigare germanisterna. Han
säger sålunda, att »vi nu göra anspråk på vår andel af
denna världens rikedomar, sedan vi i århundraden blott
härskat i andens rike». Han talar om »den framtid, som
Försynen tillämnat tyska folket såsom ett det mest betydande
kulturfolk historien känner». Och han säger, för att egga
till krig, att »ett förloradt krig skulle föra oss århundraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
