Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Germanismens uppkomst och betydelse. De germanistiska storhets-idéerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äflas om och ofta anse så omistliga, i sig själfva äro
ömkliga nog. Och värre än så: under åberopande af
dessa mål och under arbetet att nå dem, passa de på att
tillfoga hvarandra allt upptänkligt ondt.
För Kant är kriget släktets skamfläck och han förklarade,
att de största olyckor, som trycka civiliserade folk, härleda
sig från kriget.
Ingen tysk filosof är mer oläglig för den germanistiska
militärkulturen, men så är han också ordentligt död för
densamma. Där passar ej hans ovillkorliga kraf på den
rättsliga synpunkten.
Aldrig skulle Goethe, Tysklands allsidigaste snille, ha
varit med om den tyska krigspolitiken och chauvinismen,
som ju egentligen är preussisk. Han hade förkärlek för
Shakespeare och det franska liksom för den klassiska
forntiden, för Italien, Orienten. Han var naturforskare lika
mycket som skald och »den store hedningen», som tagit
djupa intryck af Bruno och Spinoza, kunde ej vara med
om den kristna germanismen. Han beundrade Napoleon,
som å sin sida uppsökte Goethe och uttalade de ryktbara
orden: »Se där en man!» samt gaf honom hederslegionen.
Goethe, som inspirerats af Nederländernas frihetskamp
och härtigen af Albas gräsliga förföljelser att skrifva
dramat »Egmont,» skulle nog, om han lefvat nu, ha skrifvit
ett nytt nederländskt drama efter de tyska härjningarna i
Belgien, fast det skulle få ligga otryckt än så länge, trots
hans stora namn. Han skulle ej finna nåd för de
maktägande i våra dagars Tyskland, fast hundratusentals tyskar
årligen vallfärda till hans ryktbara hem i Weimar. Lefde
han blott ännu! Det stora kriget hade då ej gjort Europa
till ett helvete.
Ej heller skulle Schiller, författaren till »Nederländernas
affall», »Don Carlos», »Jungfrun af Orleans», »Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
