- Project Runeberg -  Före, under och efter 1914. Världskriget. Orsaker och ansvar /
103

(1915) [MARC] Author: Anton Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Fransk-tyska kriget af 1870. Huru det framkallades af Bismarck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det synes tämligen visst, att kung Wilhelm ej önskat
något krig med Frankrike och att han hade andra tankar
än Bismarck om skapandet af Tysklands enhet. Då prins
Leopold redan den 11 juli sagt sig vilja afstå från spanska
kronan och kungen därom fått underrättelse, skref han till
drottning Augusta, att han med glädje förenade sig om
afsägelsen. Då engelske ambassadören lord Lyons fått
underrättelse om prins Leopolds tillbakaträdande, bad han
Gramont gå tillväga med försiktighet för att skona
Frankrike från ett krig och trotsa en tillfällig opinion i landet.
Ministären var vacklande, flertalet af ministrarne voro
emellertid böjda för fred. Napoleon, som var ansatt af
sin sjukdom (gikt) var ej benägen att drifva till krig, men
hans omgifning var mer krigisk. Gramont sökte
tillbakahålla den krigiska stämningen i lagstiftande församlingen,
men mottogs med köld, och därpå telegraferade han till
Benedetti att än kraftigare begära af kung Wilhelm att
förbjuda prins Leopold att vidhålla kandidaturen och begära
skyndsamt svar. Kungen förklarade — det var den 11
juli — att det ej var någon fara i dröjsmål och ville ha
nödig tid. Benedetti sade åter, att dröjsmål vore en fara
för freden. Han lät dock förstå, att om prins Leopold
afstode från kandidaturen, skulle han gilla detta beslut.

Spanska ambassadören i Paris tillkännagaf för Napoleon
den 12 juli, att prins Anton i sin sons namn afstått från
kandidaturen till spanska tronen
på grund af de
förvecklingar den syntes medföra. Härmed hade man bort låta
sig nöja, faran för preussiskt inflytande i Spanien var
aflägsnad och Frankrike kunde ej längre känna sig kränkt.

Bismarck kände saken som ett nederlag och ville strax
begära entledigande som minister-president och rikskansler.
Olyckligtvis förstod man ej i Paris att begagna sig af
den nya situationen, som var så gynnsam för Frankrike.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 14 10:25:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/na1914/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free