Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Fransk-tyska kriget af 1870. Huru det framkallades af Bismarck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullkomligt chimäriskt!» Jag kunde dock upplysa dem om,
att tyskarne ej tagit ett enda af forten, och antog för gifvet,
att osanna depescher utspridts för att motivera det fordrade
intåget i Paris.
Parisare skildrade hungersnödens ohyggligheter och
omtalade, att de under de 5 sista veckorna ständigt hungrat
och de sista 2 veckorna knappast ätit annat än det
otillräckliga usla svarta brödet. Man hade förtärt allt ätbart,
råttorna i kloakerna, hundarna, djuren i Jardin
d’acclimatation o. s. v. De sjuke tillfrisknade ej, läkemedel saknades
å sjukhusen, dödsfallens antal uppgick slutligen till mer än
5,000 för hvar vecka.
Till hungersnöden och dess härjningar kom
bombardemanget, som höll befolkningen i ständig oro. Och särskildt
uppretades alla sinnen af att preussarnes kanoner inriktades
på kyrkorna Panthéon och S:t Sulpice samt sjukhuset
Val-de-Grace, som under bombardemanget träffats — tills general
Trochu hotade, att inlogera de preussiska fångarna i
Val-de-Grace, om man vidare siktade på dylika byggnader.
Fastän Paris ej intagits, fordrade Bismarck i käjsarens
namn bland kapitulationsvillkoren, att en tysk här på 30,000
man skulle intåga i Paris, samt att de skulle få rättighet
att besöka gallerierna i Louvren och Invalidhotellet. I
stället för att hedra en tapper motståndare, skulle parisarna
förödmjukas för sin patriotism och sitt segerrika motstånd.
Thiers och Favre framhöllo sin motvilja och sina farhågor,
att befolkningens förbittring vid åsynen af fienden skulle
framkalla strid, då Paris skulle öppna portarne till sina
murar, som fienden ej kunnat genombryta. Men det hjälpte
ej; man var så angelägen om denna triumf, att Bismarck
som offer därför medgaf, att Frankrike fick behålla
fästningen Belfort — som ej heller intagits — och då måste
underhandlarne gå in därpå. Bismarck hade påräknat en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
