- Project Runeberg -  Före, under och efter 1914. Världskriget. Orsaker och ansvar /
136

(1915) [MARC] Author: Anton Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Elsass-Lothringens annektering orsaken till fransk-ryska alliansen samt militarismens omåttliga utbredning i Europa och en anledning till världskriget 1914

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dessa förnyade försök att skada och irritera Frankrike
blefvo emellertid anledningar att än mer närma sig
Ryssland.

Detta land hade å sin sida börjat närma sig Frankrike
på 1880-talet. Redan vid kröningshögtidligheterna i Moskwa
1883 var franska ambassaden föremål för de mest
sympatiska manifestationer, och allt sedan tilltog det vänskapliga
förhållandet mellan fransmän och ryssar allt mer.

I sin fruktan för det tyska elementets öfvervikt i
Ryssland intresserade sig de ryska slavofilerna för fransk odling,
och fransmännen, äfven de mest framskridna i politiken,
började fatta sympati för Ryssland och glömma gamla
antipatier. Polens öde, som länge låg fransmännen om
hjärtat, utgjorde en tid ett hinder för Frankrikes närmande till
Ryssland, men nya förhållanden måste med
nödvändighetens makt hålla de gamla sympatierna tillbaka.
Bestämmande för den franska opinionen blef den allmänna
öfvertygelsen om faran för Frankrikes själfständighet, om landet
stode isoleradt. Snart vände sig fransmännens
förhoppningar åt Ryssland och applåderades i Paris Boje tsaria
khrani
(Gud bevare tsaren), ryska nationalsången.

Man vet, att Gambetta hoppades på ett förbund med
Ryssland och talade därom med general Skobeleff 1881 i Paris.

Flourens var konseljpresident (1886—1888)
befordrade han ett närmande mellan Frankrike och Ryssland.
Jules Grévy förklarade 1887 i ett samtal med danska
ambassadrådet J. Hansen: »Ryssland och Frankrike ha ett
gemensamt intresse, nämligen att hindra det tyska väldet
att utveckla sig vidare; det hotar Ryssland lika väl som
Frankrike. Dessa båda länder böra sålunda på fredlig väg
ömsesidigt stödja hvarandra.»

Lång tid ingaf franska republiken föga sympati i
Vinterpalatset, men småningom drog dess tilltagande inre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 14 10:25:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/na1914/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free