- Project Runeberg -  Före, under och efter 1914. Världskriget. Orsaker och ansvar /
171

(1915) [MARC] Author: Anton Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Världskriget af 1914 - II Afd - A. Världskrigets närmaste orsaker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ungern, än det gamla kungariket Serbien, och var tidtals
ock ett själfständigt kungarike, men kom genom eröfring
1463 under turkiskt herravälde.

Turkiets dåliga förvaltning och dåliga finanser, brist
på disciplin hos ämbetsmännen, skatteförtryck, förföljelser
af de kristna, allt förenade sig att göra rikets ställning på
1870-talet mer och mer försvagad och alstra missnöje i
de europeiska lydländerna: Rumänien, Bulgarien, Serbien,
Montenegro, Bosnien, Herzegovina m. fl. Öfverallt fanns
jäsning och man afbidade blott lägliga tillfällen att frigöra
sig. Början till upprorsrörelsen ägde rum 1875 i
Herzegovina, sedan de kristna därstädes förbittrats genom en
lång följd af grymheter, begångna af turkiska
uppbördsmän, understödda af soldater, och därför grepo till vapen.
Friskaror från Serbien och Montenegro understödde dem,
och alla, som kunde bära vapen, deltogo i detta
befrielse- och hämndkrig. Stormakternas sändebud i Konstantinopel
ansågo sig böra gripa in i den allvarsamma rörelsen för
att söka afhjälpa förtrycket, och insurgenterna förklarade,
att de ej nedlade vapnen utan stormakternas garanti för
genomförande af nödvändiga reformer, hvad dessa dock
ej kunde lämna. Fanatismen hos turkarne förvärrade
ställningen öfverallt i Balkanstaterna; tyska och franska
konsulerna i Saloniki mördades och fruktansvärda massakrer
ägde rum i Bulgarien. Här utbröt 1875 ett allmänt
uppror, som det långvariga förtrycket alltför väl motiverade;
men då det ej var tillräckligt förberedt och vapen saknades
(de kristna fingo ej bära vapen i de turkiska provinserna),
slutade det med nederlag. De gräsligaste grymheter
begingos af turkarne vid upprorets undertryckande 1876, då
15,000 människor mördades; hela Europa greps af fasa
däröfver och Gladstone utsände en ljungande protest mot
dessa bulgariska blodbad.[1]


[1] Dessa tilldragelser ha skildrats af en deltagare i upproret,
J. Vazov, Bulgariens främste skald, i den historiska romanen
»Under oket», (öfversatt på svenska).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:36:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/na1914/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free