- Project Runeberg -  Före, under och efter 1914. Världskriget. Orsaker och ansvar /
172

(1915) [MARC] Author: Anton Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Världskriget af 1914 - II Afd - A. Världskrigets närmaste orsaker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Serber och montenegriner fortsatte upprorsrörelsen och
angrepo turkarne i maj 1876; kort därpå utropade
insurgenterna i Bosnien Serbiens furste Milan till sitt
öfverhufvud, under det herzegovinarne samtidigt erkände furst
Nikita af Montenegro som sin regent (juni 1876). Bosniens
förening med Serbien
och Herzegovinas med Montenegro
var således villkoret för freden med Turkiet. Då denna
stat förkastade detta, förklarades kriget af Serbien och
och Montenegro (juli 1876).

Stormakternas diplomater kommo åter i värksamhet, och
man såg strax antagonismen mellan Ryssland och
Österrike. De slaviska Balkanfolken, som rest sig, voro
Rysslands stamförvandter och det kunde ej med likgiltighet se
deras underkastelse. Ryssland rustade och försåg serberna
med officerare och manskap, pengar och sjukvårdsmateriel,
ryska läkare och damer reste till Serbien och Montenegro
för att lämna bistånd.

I Österrike-Ungern hyste man, sorgligt nog, ej samma
deltagande som i Ryssland för de af turkarne förtryckta
slaviska folken, och särskildt i Ungern voro sympatierna,
skam till sägandes, vida starkare för turkarne än för
insurgenterna. Regeringen intog en afvaktande hållning, och
inom pressen yrkades, att Österrike vid det sannolika
sönderfallandet af det turkiska väldet skulle besätta Bosnien.

Den antipreussiska politik, som statsministern Beust
(saxare) fört, aflöstes från 1871 af en vänskaplig hållning
under ledning af Andrassy (ungrare); och Frans Josefs
sammankomst med Wilhelm I och Alexander II i Berlin
i sept. 1872 medförde trekäjsarförbundet och beseglade en
ny vändning i Österrikes politik, som därefter stöddes af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 14 10:25:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/na1914/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free