Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Världskriget af 1914 - II Afd - A. Världskrigets närmaste orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgiften. Man har ännu i friskt minne, hur lyckligt och med
relativt små offer Serbien genomkämpade de båda
Balkankrigen. Och dessa framgångar vunnos av en här, ett
folkuppbåd, som från den högsta till den lägsta, oberoende av
all inre partisplittring, behärskades af samma idé: tanken
på Serbiens mission att som en fana, ett balkanskt Piémont,
samla alla de sydslaviska folken, göra dem till ett enda
folk med sin plats i solen.
Helt naturligt gjorde den serbiska resningen och den
serbiska arméns framgångar det djupaste intryck på hela
den sydslaviska folkvärlden, af hvilken det öfvervägande
flertalet, mestadels sedan urminnes tid, är bosatt inom
Österrike-Ungern. Härtill bidrogo dessutom två särskilda
orsaker: dels sammanslutningssträfvanden — ursprungligen
akademiskt-litterära — i bildade kretsar bland de
österrikisk-ungerska sydslaverna, dels de ungerska sydslavernas,
särskildt kroaternas missnöje med den politiska regimen i
landet. Denna politik, drifven af magyarisk chauvinism,
bär jämte de österrikiska och ungerska agrarernas
hänsynslösa ekonomiska politik hufvudansvaret för den ogynnsamma
utvecklingen af Österrike-Ungerns Balkanpolitik. Slutligen
samlade sig också intelligensen och efter hand allt bredare
lager af kroaterna och serberna i Kroatien mot
magyarernas våldsregemente. Härpå svarade den ungerska
regeringen med nya repressalier och röjde därigenom inom
landets egna gränser den yppersta jordmån för den med
lidelsefull kraft bedrifna storserbiska propagandan.»
Trots alla framsteg i de annekterade provinserna genom
den österrikiska förvaltningen, gjorde sig den oförsonliga
partifanatismen gällande. »Endast på en punkt», säger
Redlich, »syntes parterna uppnå en enighet, nämligen i fråga
om hatet till hela den förra regimen, till alla ämbetsmän,
lärare och ekonomiska företagare, som från monarkien sändts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
