- Project Runeberg -  Före, under och efter 1914. Världskriget. Orsaker och ansvar /
201

(1915) [MARC] Author: Anton Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Världskriget af 1914 - II Afd - B. Den serbiska konflikten och stormakterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kompromisser, då de blott innehålla hvad som är själfklart,
och att monarkien med hänsyn till sina ekonomiska
intressen ej kan riskera, att Serbien efter behag drar ut
krisen på längden.

Den österrikiska regeringen förbehöll sig sålunda att
gentemot ett af Grey framställdt förslag om medling
ensam ha rätt att göra upp med Serbien — fast den visste,
hvilken ställning Ryssland intog — och sålunda borde ha
förutsett, att ett allmänt krig skulle följa.

Grey (d. 24 juli) opponerade sig emot, att
Österrike vid noten till Serbien fogat ett ultimatum med endast
48 timmars frist för svarets afgifvande, emedan det vore
tids nog att framställa ett ultimatum, sedan svaret afgifvits,
ifall det befunnits som antagligt, afgaf Berchtold den
förklaringen, att det ej var ett »formligt ultimatum», utan
»eine befristete Démarché» (en framställning med frist),
som, om den ej antogs inom denna frist, skulle »tillsvidare
blott följas af de diplomatiska förhandlingarnas afbrytande
och början till nödvändiga militära förberedelser». Ett
diplomatiskt spel med ord. Notens karaktär af ultimatum
framgick nämligen ytterligare af tillägget, att Österrike vore
»ovillkorligt beslutet» att genomföra sina fordringar.

Österrikes sändebud i Belgrad baron v. Giesl
sammanfattade i en depesch af d. 21 juli Serbiens hållning på
senare tiden, betecknade den som »nationalistiskt vanvett»
samt framhöll serbernas hat, ja förakt för Österrike. Då
denna depesch afgick dagen före Österrikes not till Serbien,
förstår man, att den ej legat till grund för Österrikes
åtgärd. I depeschen finns för öfrigt intet utom allmänna
reflexioner om serbernas outrotliga fiendskap, och v. Giesl
framhåller utan vidare, att »en uppgörelse med Serbien,
ett krig för monarkiens stormaktsställning, ja för dess
existens såsom sådan i längden ej kan undgås.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 14 10:25:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/na1914/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free