- Project Runeberg -  Före, under och efter 1914. Världskriget. Orsaker och ansvar /
289

(1915) [MARC] Author: Anton Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Världskriget af 1914 - II Afd - E. Krigets barbari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känslolösa för dess lidanden. Människorna få ock rofdjurens
allmänna karaktär, frånvaro af deltagande för smärta hos
djur och människor, då dessa äro föremål för deras
angrepp på jakt eller i krig. Alla vilda och barbariska folk
ha visat den största likgiltighet och grymhet mot sina
fiender, och de civiliserade folken ha ofta ej visat sig bättre.
Öfvervunna folk ha de förtryckt och misshandlat på
upprörande sätt, såsom exempelvis portugiserna visat i Afrika,
spaniorerna i Amerika och engelsmännen i Indien o. s. v.

Själfva kriget förvildar, de stridande ha att tänka på
sig själfva, själfförsvaret, räddningen från en hotande död,
och de komma i ett tillstånd af raseri, som gör dem till
rofdjur, drifna af mord- och förstörelse-lusta.

Slumrande rofdjursinstinkter finnas hos otaliga
människor, och deras brutalitet beror till stor del på atavism
eller nedärfvandet af egenskaper, som utmärkte förfäderna
på tidigare stadier.

På grund af tillfälliga anledningar, såsom fruktan för
fara, förolämpning o. s. v., kunna många människor, som
eljest äro goda och stillsamma, drifvas till hetsigheter och
besinningslösa handlingar, angrepp på person o. s. v.
Den i fredstid mot andra folk sympatiskt stämda
medborgaren anser, då han kallats ut i krig mot dessa, att de
äro föraktliga varelser, som ingen misskund förtjäna, utan
måste förgöras.

I stället för stigande humanitet och inbördes
samhörighetskänsla staterna emellan, stå dessa nu som fiender mot
hvarandra genom vissa statsmäns fel, hvarigenom barbari
och grymhet utvecklats midt i den världsdel, som ansetts
som civilisationens centrum — som om kriget påginge
mellan vilda folk. Det är m. a. o. en ohygglig atavistisk
företeelse vi bevittna.

Bernhardi m. fl. krigspolitiker ha ock systematiskt sökt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 14 10:25:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/na1914/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free