- Project Runeberg -  Före, under och efter 1914. Världskriget. Orsaker och ansvar /
362

(1915) [MARC] Author: Anton Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Fredens betingelser efter världskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellaneuropeiskt statsförbund, och hans organisationsplan
öfverensstämmer väsentligt med den af Ostwald framställda.[1]
I likhet med alla andra tyskar anser han, att faran för
Tyskland främst kommer från England och därjämte ock
från Ryssland. Han utgår därifrån, att Tyskland icke ens
efter ett framgångsrikt krig kan nå en materiell styrka,
som säkerställer det mot världsmakterna England och
Ryssland. Det är följaktligen hänvisadt till statsförbundets idé.

Hvad Tyskland måste fordra af det krig det nu för
är: det måste tillfredsställa industrilandets behof af
kolonier, det måste omgestalta den tyska staten i dess inre och
det måste organisera Mellaneuropas statsförbund.

Sverige, Norge och Danmark lockas med den ökade
säkerheten mot England och Ryssland, hvarjämte det ställes
i utsikt för dem, att de kunna ordna sig som en
skandinavisk underafdelning af det stora förbundet. Möjligen med
tillägg af Finland, som måste bli fritt liksom Polen och
Ukraina.

Hvar förbundsmedlem skall behålla sin själfständighet.
Men sammanhållningen dem emellan måste vara
»förankrad» i konstitutionerna och kompletterad genom en
militärkonvention. Ett slags gemensamt parlament med
delegationer måste komma till stånd.

En ömtålig del af programmet är naturligtvis den, som
berör Tysklands ställning. Liszt afböjer termen hegemoni,
men accepterar formeln: primus inter pares, och betonar,
att ledareställningen företrädesvis skall grundas på
villigheten att bära de andras bördor(!). För öfrigt ställer han i
utsikt, att tyskarna skola bli mer älskvärda och fina i sättet,
mindre kantiga och pockande, när de känna sig säkra och


[1] Se F. v. Liszt: »Ett mellaneuropeiskt statsförbund»
(öfversättning) 1914.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 14 10:25:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/na1914/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free