- Project Runeberg -  Folketymologier /
5

(1888) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Assurera: i Vgötl. askerera (jfr aska) i betydelsen »brandförsäkra»;
se R. i Vårt land 5/10 1887.

Astrakan: i Vgötl. m. fl. trakter extrakan (jfr extra).

Baklänges: på Gottl. (Fårö) bakländis (jfr länd); se Sv. landsm.
I, s. 362.

Balansera: i Uppl. baklansera (jfr bak); se Lindal i Upl.
fornm.-fören. tidskr. V, s. 128.

Bantler: i Värml. (Fryksdalen) bandolär (jfr band ock lär läder),
dock icke utgående från riksspråkets form, utan från en
som stått närmare det tyska bandelier, hvarifrån vi lånat
uttrycket.

Barbaka i uttrycket »rida b.» har mycket ofta biformen
barbacka (jfr backe).

Barlast (jfr bar) är väl, trots formens ålder — den träffas
redan i Skånelagen — en ombildning af ballast, såsom
detta etymologiskt oklara ord beter både i ty. ock eng.

Bassäng: på Gottl. badsäng (jfr bad ock säng); se Sv. landsm.
I, s. 364.

Bedarra (jfr darra) är lån från det lågty. bedaren lugna.

Befalla (jfr falla) är en ombildning af det äldre fsv. befala,
lånadt från mlt. bevalen (= ty. befehlen).

Berberis uppfattas i flere dialekter, t. ex. i Sdml. ock Värml.,
såsom en sammansättning med ris ock aksentueras i
öfverensstämmelse därmed så, att ris får den tonvikt, som
plägar tillkomma senare sammansättningsleden i ett
sammansatt ord.

Bergamotter: på Gottl. päramutter (jfr päron); se Sv. landsm.
I, s. 363.

Besman får ej sällan pluralformen besmän, hvilken utvisar
association med man, pl. män. På Gottl. (Fårön) har ordet
fått formen bismid (jfr smid smed); se Sv. landsm. I, s. 362.

Betlehem uppfattas ofta som en sammansättning med det sv.
hem, ehuru det är ett hebreiskt Bet-lehem; se Tegnér,
Hemmets ord s. 6.

Bibliotek: i Uppl. bibelaptek (jfr bibel ock aptek apotek),
knappast beroende på tyskt inflytande, ehuruväl samma
folketymologi i tyska dialekter förekommer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:37:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nafolketym/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free