Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edsele, ortnamn i Vnorrl. liin, skrifves stundom Edsleö (jfr ö);
se Sidbl. HSn. s. 44.
Edsleskog, ortnamn i Dalsl., skrifves äfven Hesselskog (jfr
fsv. hæsle skogher hasselskog), trots fsv. Ezlaskogh; se
Sidbl. HSn. s. 44.
Edsöre uppfattas af mången som en sammansättning med öre,
men det är i stället att ctymologiskt uppdela i ed-söre
(besläktadt med svära); se Rydqv. Språkf. s. 12 f.
Ekipage: i Vgötl. åkepasj (jfr âka); se R. i Vårt land 5/in 1887.
Ekorre: i Dalsl. ilekon (jfr ila). Ekorre själft torde af mången
uppfattas som en sammansättning ek-orre, men ordet bette
i fsv. ikorne, ock det torde hafva lika litet att skaffa med
ek som med orre.
Eldmörja, redan i fsv. eldmyria, torde vara en på association
med eld beroende ombildning af ett fsv. ‘emyria, isl.
eimyrja, af hvilket äfven i andra germ. språk träffas spår
(se Kluge i KZ. XXVI, s. 84).
Elektricitet: i Värml. (Gillbärga) elaktris (jfr elak).
Elfva se älfva.
Embarras: på Gottl. amberad (jfr rad); se Sv. landsm. I, s. 363.
Enkanneligen torde nu associeras med verbet kan, med hvilket
det intet hav att skaffa, såsom framgår af den äldre formen
fsv. enkanlika, isl. einkanlega, sammanhängande med
ad-verbet isl. einka »specielt» ock vårt svenska enkom.
Enstöring (jfr stör) hette i fsv. enstöpinger (isl. einstéöingr).
Eringsboda, ortnamn i Blek., skrifves äfven Eriksboda (jfr Erik);
se Sidbl. HSn. s. 45 f.
Erinra har i äldre svenska formen erhindra (jfr hindra).
Esse i uttrycket »vara i sitt esse» torde nu uppfattas som
varande den latinska infinitiven esse, men utgår nog i stället
från det franska aise i frasen »être à son aise».
Essentia dulcis (medikament): i Ångml. sinkadunsen (jfr sink);
se Modin i Sv. landsm. VII. 2, s. 23.
Experiment: i Värml. (Fryksdalen) pelement (jfr peel peta,
fingra); se Sv. landsm. II. 2, s. 53.
Express: på Gottl. exbref (jfr bref) i betydelsen expressbud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
