Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvetebröd: i Dal. hvittbröd (jfr hvit).
Hyacint: i Vgötl. högasint (jfr hög); se R. i Vårt land 5/l0 1887.
På Gottl. förekommer ögensint (jfr öga).
Hypotekslån: i Boh. dibetekslån (jfr debet); se Sv. landsm. I, s.683;
-—• i Vgötl. apotekslån (jfr apotek); se R. i Vårt land 5;j0 1887.
Hårstad se Herrestad.
Haslöf, ortnamn i Skåne, har biformen Hårslöf (jfr bår) trots
fda. Hygslef; se Sid bl. HSn. s. 64.
Hälgeflundra är en ombildning efter bälg af det kanske lika
vanliga hälleflundra (jfr danska helleflyndre),
sammanhängande med isl. bellir håla.
Hällaryd (jfr häll), ortnamn i Blek., är en ombildning af fsv.
Helgerydh; se Sidbl. HSn. s. 59.
Hällebärga (jfr häll), ortnamn i Smål., är det fsv. Hselghabergha;
se Sidbl. HSn. s. 59.
Hängmatta (jfr hänga ock matta) är lån från ty. hängematte, en
folketymologisk ombildning af det holländska hangmae
(fr. hamac), lånadt från Sydamerika; jfr. Rydqv. V, s. 238 f.
Härbärga (jfr bärberge) eller Herrbärga (jfr herre), ortnamn i
Ögötl., är det fsv. Haarberga; se Sidbl. HSn. s. 64.
Härbärgera: i Värml. (Fryksdalen) husbärgera (jfr bus); se Sv.
landsm. II. 2, s. 28.
Härene, ortnamn i Alfsborgs län, skrifves äfven Härened (jfr
Ed), trots fsv. Hserene; se Sidbl. HSn. s. 64.
Härlig skrifves äfven berrlig på grund af association med herre.
Ordet är lånadt från ty. berrlicb, en folketymologisk
ombildning (efter herr) af mht. bérlicb (af ber, nht. bebr).
Högerud (jfr hög), ortnamn i Värml., är ombildadt af det fsv.
Hudherudh; se Djurklou i Sv. landsm. I, s. 552.
Illfänas (jfr fä) hette förr illfägnas.
Indebetou (släktnamn): i Vgötl. Onda bettet; se R. i Vårt land
7io 1887. ..
Informator: på Öland imatere (jfr mata i); se BODORFF,
Folkspråket på Öland S. 3; — i Uppl. inneförmaten (d. v. s. inne
för maten); se Lindal i Upl. fornm.-fören. tidskr. V, s. 128.
Ingeniör uppfattas dialektiskt såsom en geniör ock får därför
formen geniör (schinör o. d.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
