- Project Runeberg -  Folketymologier /
30

(1888) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sanskrit: i Uppl. sandskrift (jfr sand ock skrift).

Schablon: i Värml. (Fryksdalen) skåplon (ifr skapa); se Sv.
landsm. II. 2, s. 62.

Schalottenlök skrifves äfven Charlottenlök (jfr Charlotte), men
är ett lån från ty. Sehalotte (fr. éehalote, äldre éehalone)r
en omstöpning af Ascalonicum, lök från Ascalon i
Palestina.

Schenson (släktnamn): i Värml. Stjärnson (jfr stjärna).

Sefirgarn: i Värml. J’effergarn (jfr Jeffer skiffer).

Segersta (jfr seger), ortnamn i Gäfleb. län, är det fsv.
Ssere-stadha; se Sidbl. HSn. s. 94.

Sellvalla (jfr vall), ortnamn i Närke, är fsv. Selwada; se
Djur-klou i Sv. landsm. I, s. 551.

Selanger, ortnamn i Medp., associeras af folket med sell »sill» i
stället för med sel »lugnvatten»; se —dl— i Sv. familjjourn.
för 1882, h. 7.

Separationskarl ombildades på Bellmans tid (se Carléns upplaga
af Bellmans skrifter, I, s. 99) till siffrationskarl (jfr siffra).

Serenad: i Uppsala folkspråk senerad (jfr sen); se Norelius
i Sv. landsm. Il, s. lxxxvij.

Sergeant: i Uppl. skärsant, uttaladt med liårdt k (jfr skära
också med k-ljud).

Sevalla, ortnamn i Vmanl. län (fsv. Sighvalda, Sigvalla), skrifves
äfven Säfvalla (jfr säf); se Sidbl. HSn. s. 95.

Sid(o)vördnad (jfr sida, åsido-sätta) är en om bildning af fsv.
sivyrdning.

Simrishamn, det fsv. Simbershafn, skrifves ju numera ofta
Cim-brishamn genom en falsk etymologi efter Cimbrer; jfr
Sidbl. HSn. s. 10.

Sinom i uttrycken »tusen sinom tusen», »sjuttio sinom sju»
uppfattas nu som en form af pronomen sin ock identiskt med
sinom i uttrycket »i sinom tid». Emellertid är det dat.
pl. af det gamla sin(n) resa, gång (ännu i någonsin) ock
borde sålunda, etymologiskt stafvadt, skrifvas sinnom.

Siskonkorf (ty. zieskenwurst) skrifves någon gång syskonkorf (jfr
syskon).

Sjuhundra (jfr sju ock hundra), ortnamn i Uppl., är det fsv.
Ssehundari; se Rydqv. IV, s. 128.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:37:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nafolketym/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free