Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skal that, frô mîn, wesan, that thi farkôþôn wili?
(Hêl. 4607—8).
Det isl. en (= sed) anses Icel.-Engl. Diet. 127
vara samma ord som det svenska men. Rydqvist
antar IV, 440 f. icke denna härledning för men,
hvilket han liksom Ihre och Grimm härleder från lågt»
man, men, och säkerligen med fullt skäl, ty med
undantag af Gottlands Historia 1, dit det lätt kan
hafva inkommit genom tyskt inflytande {Rydqvist V>
172), möter i fsv. detta ord först på 1400-talet
[Rydqvist IV, 44i). I Addenda till Icel.-Engl. Diet. 773
återtages den ofvan nämnda härledningen af en, och
det sammanställes med det tyska und, eng. and. En
liknande uppfattning uttalar äfven Bugge (Tolkning
af Rune-indskr. på Rökstenen 104) — dock med
tvekan. För att styrka den af honom gifna tydningen
af inskriftens in (= isl. en) såsom betydande och,
tilllägges att, «som det synes, er det identisk med
old-fris. en, ende (i de vestligste egne), oldsaks. endi (i
Miinchener hskr. af Heliand 990 en), ende, föran
vokaler også end, oht. enti, hvilke ord i betydning
*
svare til oldn. ok*. Det någon gång förekommande
enn gifver intet väsentligt stöd åt denna härledning,
ty en torde vara den utan jämförelse vanligare
formen. I t. ex. Wiséns upplaga af den stockholmska
homilieboken nr 15 qvarto finns ordet s. 1—25
omkring 150 ggr, men blott 3 enn har jag därifrån
antecknat, hvilka dock föga bevisa, då i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:37:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nagraatona/0011.html
