Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smålandsoriginal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men dess Norrmalm, den äldsta stadsdelen, som icke
strök med i den stora branden för tre generationer
sedan, står nästan oförändrad. Min första kultåtgärd
är att besöka Vaxblekaregården, i vars konstiga prång
jag lekte som barn, när jag hälsade på hos ett par
jämnåriga kamrater. Sedan styr jag mina steg till de
gamla gårdar, där stadens beryktade karamellkärringar
bodde och där jag på de utmärkta polkagrisarna
förslösade stadsslanten, en tolvskilling. Jag kan ännu
för min inre syn frambesvärja gummornas drastiska
företeelser och tycker mig känna den ljuvliga doften
av pepparmynt i näsan. Alla hade de konstiga namn,
med vilka man dock icke vågade tilltala dem, ty då
kom furien fram, den som säges ligga på lur i varje
kvinnosjäl. Där kokade Johanna Knall, surögd, lång
och smal, sina sega och delikata polkagrisar.
Ponka-Lusa, rund och satt, och Vind-Titta, vindögd och
mager voro hennes farliga konkurrenter och
Grisa-Lasse-Clara hade efter en stormig ungdom, som
delvis förflutit i utkanterna av Ränneslätt, där Smålands
husarer hade sina övningar, också slutit sig till skrået.
Hon tillverkade också de hårdaste och mest kritiga
begravningskarameller som ännu motstått min
oklanderliga tandgård. Hon var dotter till en man som
sålde skånegrisar, vilka då för tiden 5—6 veckor
gamla drevos på landsvägarna från vårt södra
grannlandskap under månaderna april och maj för att bli
matnyttiga till jul och gingo åt som smör i gårdarna.
Handlanden kallades av en outgrundlig anledning
fabrikören och det var väl under färderna med honom
dottern fått smak för litet vagabondage, men detta
försonade hon ärligt genom att på gamla dar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
