Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rospiggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det stänkte av allsköns härlighet. En sjöbod låg i
närheten och en båt höll kurs på den.
Jag skrek: »Wickberg! Wickberg!» så mycket jag
orkade. Om en stund satt jag hos lotsen Wickberg
på en strömmingsfjärding och talade om
möjligheterna. Jag måtte ha sett trovärd ut, ty vi blevo
vänner ögonblickligen, jag följde honom genom
skogen till hans stuga och inom en halvtimme hade jag
hyrt den för ett år, sedan jag givit handpenning och
han rådgjort med sin hustru, under vilkens tofflor den
gamle sjöhjälten stod i förfärande grad. Hon var
mycket förnäm och därtill unitarist, umgicks icke
med de andra kärringarna på platsen och hade
visitkort (vilka hon väl sällan fick tillfälle att
utdela) på vilka stod
JOHANNA WICKBERG |
född Eriksson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>