Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lektor Gran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett mystiskt tecken, stödde vänstra handen mot
skivans underkant och höjde den andra handen till
jämnhöjd med ögonen. Flickan log och störtade i väg.
— Med detta tecken menar jag en stor grogg. Jag
dresserar betjäningen. 1 England behövdes inget annat
sätt att beställa. I Skottland behövde man aldrig
göra något tecken. Groggen kom automatiskt. Hade
jag gjort tecknet i Edinburgh eller Glasgow hade
jag fått en stor hink, a bucket, you know. Nu ser ni
att jag har appell på tjänsteandarna, för här kommer
groggen — men ska vi inte äta något? Jag är sugen.
— Ska vi inte gå? frågade Karlfeldt halvhögt.
— Nej! Du ska få höra hur rolig han kan vara
ibland.
Gran tömde halva groggen i ett drag och frågade:
— Vad sitter herrarna och viskar om? Kommer ni
inte ihåg att jag är döv? Men ska vi inte gå och
äta något — hör du, Albert, skulle du kunna avvara
en tia tills i morgon?
— Jag hör inte vad du säger!
— Jaså, hånar du min olycka? Jag vill låna en
tia!
— Sa du inte en femma först?
— Tala högre! Du vet ju att jag är stendöv!
— Var det en krona du ville låna? Eller bara
spår-vagnspengar?
— Hör nu, doktorn (till Karlfeldt), är det inte
svinaktigt att håna ett lyte? Och den här Albert har
jag ändå försökt att lansera i England, ja, ja, ja,
jag begär ingen tacksamhet. Men det är orättfärdigt
och grymt. Zorn var lika fräck, när jag skrev om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
