Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomsterlökar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pelikan, infunno sig gästerna. De voro så vana vid
krogen, att de ansågo en tillställning av den valören
i ett hem för en styggelse och en galenskap.
Galejet slutade naturligtvis icke förrän på
morgonen, men brudgummen följde sina kamrater ut på
stan och ytterligare nattgroggar samt gick av gammal
vana till sängs i sina rum i fängelset i stället för i
den nya våningens bröllopspaulun. Svärföräldrarna
fingo ta hand om den rodnande bruden. Hur saken
avvecklades kommer väl alltid att förbli en gåta.
Sedan var det stadsfiskalen, som föll i Kvinnans
garn. Han bodde i ett pensionat, vars värdinna fattat
behag till den solide inackorderingen och målmedvetet
drog åt snarorna, tills han satt fast. Men tydligen ville
den av hybris på grund av sin nya fruvärdighet
angripna damen ta ledningen från början — ett företag,
vars omöjlighet visavi en Blomsterlök hon ej tagit
med i räkningen, fast hon var mycket van att
handskas med folk av olika kvalitet på grund av sitt yrke.
Redan bröllopskvällen sade hon något som ej passade
stadsfiskalen. Han anade att han fått någon i båten,
som han ej skulle kunna ro i land, klev upp, klädde
på sig, gick ut och återvände aldrig till pensionatet.
Nästa dag satt han vid sin toddy på Blanchs som om
ingenting hänt.
Och sist men icke som den minste kom Kongl.
Sektern och litteratören. Denne var redan gift, då han
associerade sig med Blomsterlökarna.
Under en studieresa till Paris, som varade ett år,
hade han fått signaler om att frun uppvaktades av en
officer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
