Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvud af en kafferbuffel, som änu finnes i behåll, samt en antilop (Damaliscus pygargusj,
hvilka föremål han hemfört från sin första resa till Syd-afrika (1772—1776). Följande
år öfverlämnade äfven C. P. Thunberg några af sina förvärf från expeditionen till
Sydafrika och Orienten nämligen en skalle af hjortsvin fBabirnssaJ samt »ett Sjönöt»,
hvartill i donationsboken fogas förklaringen »trol. fætus Hypopotami» (!). Samma år erhöll
en medicine kandidat Lundmarck ett stipendium på 100 riksdaler banko för en resa till
Lappland och vid sin återkomst aflämnade han 30 stoppade fåglar och ett herbarium
vivum Lapponicum.
Redan år 1778 tilldelade Academien d:r Sparrman ett understöd ur »pensionsstaten»
på 2,400 daler, hvarvid bl. a. fästes det villkoret, att han skulle utöfva någon tillsyn öfver
Akademiens samlingar. Sedan han hemkommit från sin resa till Kap, beviljade
Akademien honom 1781 medel till inlösen af »en hop vackra Naturalier, som ifrån Caput
Bonæ Spei ankommit till Prof. Sparrman» d. v. s. väl antagligen hans egna samlingar.
I denna sändning ingingo sannolikt en del ännu i Riksmuseum förvarade rariteter
såsom en liten fölunge af den nu för länge sedan utrotade kvaggan, ett kranium af det
kapska vårtsvinet m. m. Från och med 1777 till och med 1782 utbetalade Akademien
också till Sparrman årligen ett »stipendium på 133 IL B. 16 sk., hvilken summa torde
få betraktas såsom ett slags arfvode för hans omsorg om naturaliekabinettet, hvars förste
intendent eller demonstrator, som titeln då löd, han sålunda blef. I denna befattning
kvarstod han till 1798. Efter 1782 var hans lön 100 R. B. och fri bostad.
Naturalie-kabinettets underhållskostnad år 1784 eller det år, då Sparrman erhöll sin instruktion,
uppgifves till 86 IL B.
Instruktionen innehöll en hel del föreskrifter af hvarjehanda slag, hvarur följande
må anföras. Mineralskåpen såsom tunga böra ställas utmed väggarne så att bjälkarne
i huset, genom deras tyngd ej må lida. De öfriga skåpen ... böra på sina ställen i en
god symetrie placeras.» Detta utvecklas vidare t. ex. glasskåpen för koraller m. m. böra
»så ställas, at de til prydnad och åskådarnes beqvämlighet, göra bästa verkan» ... »de
smärre snäckor, som i dertil inrättade cabinet med glas öfver blifvit inlagda, tyckas
bäst böra ställas midt på golfvet, då åskådarne med all vighet kunna taga dem i
ögna-sikte. Små foglar förvaras säkrast under glasklåckor, sedan de blifvit uppstoppade och
stälde i sin naturliga ställning; men stora foglar, äfven upstoppade Quadrupedia och
deras crania, böra placeras på de beqvämligaste ställen, där det sig bäst passar, dock
så at de af åskådarne ej blifva ofredade. Sedan museum i anseende til det yttre med
all urskillning, ordning och smak blifvit iståndsatt så bör Demonstratorn rangera och
i god ordning ställa hvarje classe eller ordo inom sig, såsom i de skåp där animalia
finnas inlagde i spiritu vini, böra amphibia vara för sig, fiskar för sig, vermes och
zoophyta för sig, foetus m. m.; dock måste man vid ordningen dem emellan inne i
skåpen mera se på flaskornas proportion sinsemellan än systematiska indelningen.
På hvar flaska bör namnet klistras, både genericum och triviale, skrifvit på en liten
smal papperslapp, med läslig style, och dessa lappar i en rätt ordning på flaskan fästas,
at det ser prydeligt ut», ... Däremot fick ej ordningen i De Geer’s insektsskåp rubbas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
