Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Vini. Ofvanpå alla dessa 3:ne skåp voro stora Coraller uplagde och på sidorna om dem
hängde fiskar, fogelbon, en stor Siliqua Fuci m. m. Öfver skåpen under taklisten var
utspändt et skin af en stor Boa.» —–— Mellan fönsterna stodo snäckborden, med
snäckorna »på blotta brädbottnen». I lådor i dessa bord funnos koraller, »differenta
Chinesiska saker», mässingsbeslag, tobakspipor, »Monoculus polyphemus» m. m. På
sidomurarna i fönstren hängde diverse koraller, på golfvet lågo »en stor sköldpadda —
Scapula — en af mahl nästan förstörd Utter från Söderhafvet och en liten Phoca,
likaledes af mahl förtärd». Midt på golfvet var kammarherre Baron Carl De Geers bröstbild i
gips på en canelerad piedestal upstäld, jämte några stolar». Det var sålunda ej någon
tilltalande bild, som Akademiens naturaliekabinett företedde. Den nye intendenten grep
emellertid med oförtrutet nit itu med ordnandet och restaurerandet. Såsom han
meddelar i en till Akademien d. 29 jan. 1800 ingifven berättelse, började han med
insekterna »af den orsak at dessa förvarades uti et rum, som kunde någorlunda hållas varmt».
Hvarje insekt försågs med nummer och flyttades i lådor, försedda med kork och rent
papper i bottnen. Därefter ordnades de »efter Fabricii systeme». En del däggdjur, som
lågo i sprit, uppstoppades, dels för att spara på denna vätska, dels emedan på detta sätt
djuren i en naturligen otvungen ställning kunna framvisas». »Så snart årstiden kunde
tillåta något arbete i Cabinettesalen» reparerades dess tak, de mörkgröna glasskåpen
ommålades »ined ljus perlfärg, klistrades och hvitmålades inuti . Ofvanpå skåpen gjordes
hyllor för uppställande af större fiskar, reptilier m. m., som förut hängt än här, än där.
Glaskärlen rentvättades, påfylldes och försågos med korkar och öfverbundos på samma
gång, som djuren uppsorterades, och hvar art lades i särskilda kärl. De till omkring
700 uppgående cylinderglasen uppställdes systematiskt på hyllor. De torra fiskarna och
reptilierna fernissades för att skyddas mot insekter. Snäcksamlingen uppordnades
på bomullsvadd, som med spända, färgade snören uppdelades i rum. »Bomullsvaddens
hvithet ger ljus; snörena tjena liksom til en gräns för ögat, som således icke så lätt
förvillas af föremålens mängd och båda delarne bidraga at Snäckan och dess
namnsedel qvarblifva på sine ställen». Stenkorallerna uppställdes i »skåpens oläste
mellanrum . Hornkorallerna uppsattes på ljust målade fotställningar af trä eller lera, och de
större fästes där med bly, de mindre med harts. Äfven kräftdjuren, som ökats från 9
till 50 arter examinerades och ordnades efter Fabricii system. För örtsamlingens
ordnande saknades skåp. Mineralsamlingen var ordnad fortfarande efter »Cronstedts
Mineralogi •, men Quensel höll före, att detta system »vid Wettenskapens nyare
förbättringar» vore mindre tjänligt och borde utbytas mot något annat. Museet i sin helhet
upptog trenne rum, af hvilka det minsta inneslöt mineralsamlingen och etnografika. De
senare voro geografiskt ordnade. I mellersta rummet förvarades insekt- och
örtsamlingen samt frukter och frön jämte en »Materia Medica sinensis uti små lådor i ett skåp.
Genom Quensel’s osparda möda fick naturaliekabinettet sålunda mera formen af
ett ordnadt museum, och man kan säga, att han var den förste vårdaren af samlingarna,
som använde museiteknik. Han hade äfven öppen blick för, att naturalierna måste vara
samvetsgrant bestämda, och påpekade svårigheten af att på god tro och med ansvar antaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
