Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arfvode åt en intendent......................K. B. 66(5:32
Arfvode åt en vaktmästare och biträde vid uppstoppning af djur . . » 200:—’
Till samlingarnas »uppställning, underhåll och vidare förökande» . . » 633:16
K. B. 1,500: —
Det synes ha varit förslag å bane atl begära 1,333:16 i lön åt intendenten, 1,000 för
museets underhåll samt dessutom 300 R. B. till arfvode åt en amanuens, men hur långt
detta förslag gick, är ovisst.
Genom nådigt bref af den 16 okt. 1823 hade Kgl. Maj:t tillagt intendenten för
de zoologiska samlingarna liksom äfven föreståndaren för Bergianska stiftelsen, som
förvaltade de botaniska samlingarna, professors titel.1
Sedan en provisorisk stat för Riksmuseum fastställts, hade saken hunnit så långt,
att Akademien ansåg sig kunna börja taga direkt befattning med de Paykullska
samlingarna. Den 14 dec. 1819 anställdes därför inventering vid Vallox-Säby, och med
ledning af det därvid upprättade protokollet kan man få en inblick i ej blott
samlin-lingarnas omfattning utan äfven i huru de voro uppställda. I förstugan funnos smärre
eller halfstora däggdjur i 58 lådor.2 Spridda i de inre rummen funnos 16 delvis större
djur såsom en lejoninna, en leopard, en stenbock, en gems o. s. v. Dessutom funnos
»på Lidinge gård enligt Friherre Paykulls uppgift 6 stora djur (bl. a. kamel, zebra,
indisk buffel). Inalles sålunda omkring 80 däggdjur.3 »Fogel-Cabinettet utgöres af ett
dertill serskildt uppbygdt och inrättadt Hus, hvarå fönstren äro placerade rundtomkring
upp under taket och således alla väggarne hela. Det innehåller 3 stora rum, hvardera
af 15 alnars bredd samt 10 alnars längd. Foglarne äro uppställda till en höjd af 4
alnar och 6 à 9 tum.» Första och mellersta rummet uppgifvas ha »6 wäggar» och det
1 Med afseende på Riksmuseets förvaltning framställdes år 1821 från enskildt håll ett förslag, som
dock sedermera återkallades. Kammarrättsrådet G. J. Bjlt.bf.rg hade nämligen ingått till Kgl. Maj:t med
en underdåning skrifvelse, som började på följande sätt: »Från 9 års ålder har jag ägnat mina ifrån Studier
och Embetsmanna göromål lediga stunder åt Naturkunnigheten»–-. Han fortsätter med att omtala,
att han lyckats hopbringa en stor samling af insekter och andra naturalier och ett betydande bibliotek.
»Alla dessa samlingar kunna icke med den största Rikedom tillvägabringas; ty Insectsamlingen innehåller
ganska många arter, som troligen icke i Verlden mera ünnas, såsom nya och obeskrifna»–-. Professor
C. P. Thunberg i Uppsala hade värderat insektsamlingen till 8,000 Rd. Hamburger Banco och en bokhandlare
Wiborg boksamlingen till 8,000 Rd. Sv. Banco. Efter Riksmuseets inrättande ville nu Billberg i underdånighet
föreslå »för att fullkomna denna sköna inrättning», att liksom vid museet för de fria konsterna en
öfverintendent — förslag till instruktion för denna tjänst bifogades äfven — måtte tillsättas, och han själf därtill
utses med en lön af 1,500 R. B. Om detta skedde, och hans hustru och barn tillförsäkrades en pension af
500 B. B., ville Billberg öfverlämna alla sina samlingar af böcker och naturalier till Riksmuseet »till
evär-delig ego». Kgl. Maj:t infordrade med anledning häraf Kgl. Vetenskapsakademiens underdåniga utlåtande
den 30 jan. 1821 om, »dels huruvida Kammar Rätts Rådet Billbergs samlingar i Naturalhistorien til mer
eller mindre del redan ägas af Academien, eller kunna vara ibland de Kongl. Majt. och Kronan nu tillhörige
Samlingar, dels huruvida Academien anser Samlingarne och Biblioteket äga det värde, hvartill de blifvit
uptagne, eller i annat fall hvad värde de i Academiens tanka verkligen äga». För att utreda denna kvistiga
fråga utsåg Akademien Hagströmer, Berzelius, Pontin och Dalman. Genom skrifvelse af d. 9 mars återkallade
Billberg dock sin anhållan, sannolikt inseende, att intet därmed stod att vinna.
a Blott 55 specificerade, däribland sådana sällsyntheter som Bradijpus, Moschus o. s. v.
3 Åtskilliga af dessa finnas ännu i behåll. Kamelen eller egentligare dromedaren samt hufTeln ha
redan för länge sedan såsom hårlösa och dåliga kasserats, men kvarstodo ändock i en skrubb ända till
Riksmuseets flyttning till den nva byggnaden 1915.
Riksmuseets historia. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
