Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
innersta 5 dylika. Fågellådornas sammanlagda antal säges varit 1,362. Hvar och en af
dessa lådor torde i regel ha innehållit en fågel, vanligen sittande på en svarfvad pinne,
såsom ännu kan ses i riksmuseet, hvarest en stor mängd ännu finnas. Lådorna stodo
på kant och torde varit försedda med glas på framsidan. Spritsamlingen var ej så stor,
men omfattade likväl, efter hvad det vill synas, något öfver hundra nummer, hvilka dock
ej närmare specificerats. Öfver insekterna finnes en förteckning, upptagande 95 foliosidor.
Enligt denna och andra samtida anteckningar förvarades Paykullska insektsamlingen i
8 skåp, 6 af dessa »i form af Chiffonier med 27 stora lådor i hvarje. De 2 återstående
hade vanlig skåpform och lådorna i dem voro ganska små». Alla lådor hade ramar,
men täckande glas saknades alldeles, »insekterna voro derföre oftast ganska illa
belastade med damm». Fjärilsamlingen upptog tvenne skåp ocli utgjordes af 1,422
exemplar. De öfriga insektgruppernas antal är ej sammanräknadt. Förutom den omtalade
inventeringen synes intet ha tillsvidare åtgjorts för samlingarnas flyttande. Detta torde
möjligen stå i samband därmed, att Akademien först vid sin sammankomst den 12 april
1820 och då på grund af sekreterarens, Berzelius’, förslag beslöt genom protokollsutdrag
bemyndiga intendenten för dess zoologiska museum att taga vård om Riksmuseets
samlingar (de Paykullska) samt uppbära arfvode därför.
Det ålåg nu i första hand intendenten Dalman att utföra det maktpåliggande
uppdraget att flytta de ifrågavarande samlingarna från Vallox-Säby till Stockholm. Han
erhöll dock härvid bistånd af en af Inspectores nämligen bergsrådet Buoling. Dessutom
hade han äfven fått annan ordinarie hjälp, i det att samma år i januari till vaktmästare
vid Riksmuseum antagits »f. d. Waktmästaren vid Kgl. Academiens i Upsala
Naturalie-Cabinett Jacob Westin». Denne skulle åtnjuta en årlig lön af 150 Rd. Bco. jämte rum
i Akademiens hus. Tillika hade Akademien anslagit en summa af 50 Rd. Bco., att
efter omständigheterna låta komma Westin till godo, i den molin han genom Djurs och
Foglars uppstoppning, samt för öfrigt noggrant fullgörande af sin tjenst, gör sig af
denna upmuntran förtjent.>
Rörande sättet för de Paykullska samlingarnas förande till Stockholm hade man
dryftat tre olika förslag. Enligt det första skulle de föras på släde ända till Stockholm,
inpackade i särskilda lådor eller i höskrindor och därvid köras med kronskjuts eller af
lejda forbönder. Enligt det andra skulle de vintertid föras på släde från Vallox-Säby
till Löfstaholms gård vid segelleden och där inställas, tills de på öppet vatten kunde
transporteras till Stockholm. Slutligen det tredje förslaget var, att samlingarna
sommartid skulle bäras från Vallox-Säby till närmaste landningsplats och omedelbart
sjöledes befordras vidare. Det andra förslaget i ordningen, innebärande lagring vid
Löfsta-holm, utdömdes dock genast såsom opraktiskt, och det tredje blef gällande. Sedan först
under ett preliminärt besök vid Vallox-Säby utrönts, huru vägen bäst borde väljas, ocli
förberedande aftal träffats rörande anskaffandet af folk, dragare och båtar, företogs
själfva flyttningen under tiden den 4—13 juni 1820. Härvid synes man först båtledes
ha fraktat samlingarna från Vallox-Säby till Noor i inalles 56 resor, hvarifrån de burits
till Krusenberg. Uppstoppade större djur m. m. kördes dock på vagnar direkt från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
