Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Vallox-Säby till Krusenberg i 11 foror. Från sistnämnda ställe fraktades sedan det hela
på ett då så nymodernt sätt som med ångbåt i tre omgångar till Stockholm. De direkta
totalkostnaderna för själfva flyttningen synes enligt en öfversiktsräkning ha uppgått till
omkring 430 R. B., hvari Owen’s räkning för ångbåten ingick med 201 R. B. Enligt de
Akademiens protokoll bifogade räkenskaperna stego dock omkostnaderna för de
Pay-kullska samlingarnas tlyttning och installering år 1820 till 508: 48 R. och 182,’i till 80:54 R.
Då statsanslaget, såsom nämnts, blott var 250 R., lick Akademien alltså tillskjuta ett
afsevärdt belopp ur egen kassa.
Hela flyttningen synes hafva aflupit lyckligt och raskt, så att Akademiens preses
vid sammankomsten den 14 juni 1820 kunde anmäla, att de Paykullska samlingarna
inllyttats i Akademiens hus. Det återstod dock för intendenten att uppställa, ordna och
katalogisera det hela. Professor Dalman ägnade sig äfven åt detta arbete med det största
nit. Samlingarna af däggdjur och fåglar upptogo 4 rum, som betecknades såsom »sälen,
mellersta rummet, lilla rummet och norra rummet». Enligt katalog af år 1822
förvarades däggdjuren jämte en del fåglar, mest simfåglar och en del vadare, i salen. De
öfriga fåglarna i de andra rummen. Fåglarna och åtminstone de smärre däggdjuren
voro inställda i lådor med fastkittade glas på framsidan. Dessa lådor voro sedan
troligen dels ställda på hyllor utefter de längre väggarna, ty de uppräknas på öfversta
raden», »andra raden» o. s. v., dels vid kortare väggstycken blott staplade på hvarandra,
ty det talas om första, andra, tredje o. s. v. uppstaplingen >. Ordningen torde efter
nutida begrepp ej ha varit särdeles tillfredsställande. Vid flera »fönsterpelare» stodo
t. ex. en »uppstapling» med fåglar i midten och på hvardera sidan en »uppstapling»
med däggdjur. Vid salens västra vägg innehöllo de två öfversta raderna fåglar och den
tredje t. o. m. sjunde (nedersta) raden däggdjur. Likaledes voro inom såväl »rader»
som »uppstaplingar» djurformerna rätt mycket blandade. T. ex. smärre rofdjur,
gnagare, insektätare och apor blandade i samma rad, och liknande var förhållandet bland
fåglarna. Förmodligen hade detta till en del sin grund i, att lika stora lådor måste
ställas tillsammans på öfversiktlighetens bekostnad. Redan följande år hade de
uppstoppade däggdjuren ökats, så att de kräfde en hel vägg till i salen, och fåglarna måste
därifrån flyttas till ett annat rum. Öfver reptilie- och batrachiesamlingen utarbetades
katalog, och samlingen säges ha ordnats efter Cuvier’s system 1823. Behofvet af en svensk
fisksamling framträdde alltmera och intendenten sökte fylla denna brist, dels genom att
lämna i uppdrag åt Marklin att under en resa i Norge 18231 insamla dylika, och dels
genom att anmoda Akademiens i landsorten bosatta medlemmar att bidraga till samlingens
kompletterande. För att underlätta utställandet af spritsamlingarna beställde Dalman 1824
från Reijmyre glasbruk ett större parti glaskärl, däribland äfven sådana, som voro
hoptryckta eller platta. Denna modell torde vara en af Dalman gjord museiteknisk uppfinning,
hvilken hade sin betydelse både såsom spritbesparande och gynnsam för föremålens expo-
1 På Dat.man’s förord fick Marklin af Akademien ett reseunderstöd till så betydande belopp som 400
R. IJ., mot det att ban förbands att afiämna »under resan skördade samlingar- , som kunde vara af värde för
Akademien. Han aflämnade sedermera (5 däggdjur, 20 fåglar, 52 fiskar, 62 »mollusker» och 140 »conchylier .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
