Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
hallan om nådig Proposition till Rikets Ständer rörande beviljande af anslag till beredande
af utrymme för Riks Musæi samlingar samt boställsrum åt Intendenten och Waktmästare,
till hvilket behof ansågs erfordras antingen 2,500 R. årligen; eller en summa lör en gång
af 25,000 R. alt på 2:ne år utgå, samt derutöfver tillökade och nya Löncanslag för Musæi
Intendenten; 3,166 R. årligen eller ett tillskott af 1,666 R. 32 s. i de 1,500 som förut i
Musæi stat finnas upptagne.»
En underdånig skrifvelse i ärendet fanns redan uppsatt och afsändes omedelbart
sedan den upplästs och gillats.
Husköpet gick lyckligt, och den 19 nov. 1828 kunde de utsedda kommitterade
meddela Akademien, att de inköpt det ifrågasatta huset1 för 47,000 R. B. hvarför Akademien
betygade dem sin utmärkta erkänsla och förbindelse för den omsorg och framgång»,
hvarmed saken skötts. Innan huset kunde tagas i bruk för sitt nya ändamål, måste
det likväl undergå reparation. Den 11 fehr. 1829 beslöt Akademien att inlägga
brandbotten öfver bela vindsgolfvet för att minska eldfaran för museet. Vid Akademiens
sammanträde den 8 juli tillkännagafs, att huset vid Nygatan sålts för 55,000 Rdr. med
tillträdesrätt för den nye ägaren den 1 okt. samma år och med anledning häraf ålades
vederbörande intendenter och öfriga tjänstemän att verkställa inflyttningen i det nya
huset till nämnda tidpunkt. Akademiens första sammanträde i det nya huset ägde rum
den 11 nov. 1829, men det meddelades samtidigt, att reparationen ännu ej var tillfullo
afslutad. Den 2 dec. föredrog Sven Nilsson plan för museets ordnande i det nya huset
och på grund af denna beslöts, att »solennitetsrummet» också skulle få ingå i
musei-lokalerna. På detta sätt kom Riksmuseet att förfoga öfver hela öfre våningen eller
våningen öfver entresolvåningen i huset vid Adolf Fredriks kyrkoplan. Enligt en
ritning, som sannolikt härstammar från riksmuseets första tid i dessa lokaler, innan
skåpinredning till fullo erhållits, gestaltade sig rumfördelningen i denna våning på följande
sätt. Längst mot östra gafveln var ett stort rum upptagande bela husets bredd och med
4 fönster mot Adolf Fredriks kyrkoplan (Vallingatan), men endast å det hållet. Detta
afsågs till »Utländskt Djur Rum» (samma rum innehöll på museets sista tid samlingen
af utländska vattenfåglar, strutsar m. m.). Därnäst i riktning mot midten af huset följde
ett stort rum (»solennitetsrummet»?) med 7 fönster mot södra fasaden, men mot
gårdssidan afstängdes det af en vägg från ett lika långt smalt rum eller snarare gång2 med
lika många fönster mot norr (tillsammans bildade båda dessa under senare tid den stora
utländska fågelsalen). Det stora rummet var »Utländskt Fogel Rum» och gången afsågs
1 »Detta hus hade i början af 1800-talet blifvit uppfördt å en tomt, som bryggareåldermannen och
löjtnanten vid borgerskapets kavalleri Abraham Westman Lorensson den 1 nov. 1708 inköpt från Adolf
Fredriks församling, under bl. a. det villkoret att köparen skulle vara skyldig att inom tvenne år å platsen
uppbygga stenhus med boningsrum, dock ej öfver två våningar, på det utsikten till kyrkan å den sidan ej
må hindras.
En del af huset hade sedermera efter den förste ägarens död blifvit år 1811 inköpt af
Amaranther-orden, och från denna samt Westmans arfvingar inköptes egendomen i sin helhet af Akademien. > —
(Handlingar angående K. Vetenskapsakademiens, Naturhistoriska Riksmuseets och Vetenskapsakademiens
Nobelinstituts Byggnadsfråga. i. Stockholm 1902, p. 11. Förf. af e. Dahlgren.)
* Sannolikt var denna delad i två våningar.
Riksmuseets historia. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
