Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
biträde såväl för arbetet med dessa djurgrupper som för insekterna. I den följande år
framlagda årsberättelsen omtalas, att denna samling ytterligare förkofrats och 180 arter
hafsmollusker hade på det smakfullaste sätt med biträde af kammarjunkaren W. von
Wright uppsatts i museet. Redan 1834 hade upplagts typiska mollusker, crustaceer
och radiater» under glas till en skådesamling. År 1838—39 ökades denna med de från
Bohuslän »rikeligen hemförde, till största delen för oss här förut okände Crustaceer och
stråldjur», som då förmodligen utställdes i sprit. Bland dessa samlingar af evertebrater
omtalas särskildt »de märkvärdiga maneterna, hvilka Professor Fries lyckats all så
bevara i sprit, att de bibehållit nära nog samma utseende, som då de flyta lefvande
omkring med hafsvågen».
Äfven med öfriga delar af samlingarna pågick elt omfattande omordnings- och
rangeringsarbete i den mån, som nya förvärf inkommo saml nya förvarings- och
utställningsskåp blefvo färdiga atl tagas i bruk. Bestämningar af gammalt material (t. ex.
af snäckorna 1831—32) och nyetikettering samt katalogskrifning tog äfven rundlig tid.
Särskildt med afseende på däggdjur och fåglar infördes en etiketlering, som motsvarar
äfven nutida anspråk, i det att såvidt möjligt på etiketterna uppgafs djurens fyndort,
kön, ålder, tid för insamlandet och gifvarens namn. För insekterna infördes för att
undvika stora etiketter den ordningen, alt arterna betecknades med nummer och
individerna med bokstäfver, hvilka hänvisade till en katalog med fullständiga uppgifter om
lokal o. s. v.
Den etnografiska samlingen blef också utställd inom glas »med iagttagande af all
möjelig besparing» 1834—35.
Samlingarnas tillväxt under Bengt Fries inlendentstid var alldeles enorm. Såväl
genom gåfvor som genom »en väl organiserad byteshandel och genom direkta inköp
förvärfvades nytt material.
En skelettsamling, som förut praktiskt taget saknats, tillkom därigenom, alt prof.
Fries vid sitt tillträde till tjänsten skänkte den honom själf tillhöriga, hvilken sedan
undan för undan ökades. Så t. ex. 1833 »med 50 fullständiga specimina».
För att anskaffa bytesmaterial utsände Fries naturaliesamlare till olika trakter af
den skandinaviska halfön. Ar 1832 hade han t. ex. en samlare i Norge och tvenne i
Norrland.1 Äfven år 1834 omtalas, att en konservatorselev P. A. Eklund skickats till
1 För att få medel att sända ut dessa tre samlare hittade Fries på den originella metoden att bilda
ett »aktiebolag1, som skulle sammanskjuta behöfligt belopp. I)en 14 mars 1832 lämnade han meddelande
härom i Akademien och tillade, att han inlöst 4 aktier à 33 IL 10 sk. B., som ban förmodade, att
Akademien ville öfvertaga, och till utgiften för dessa aktier kom också 66 IL 32 sk. Ii., som utgjorde
motsvarande lott i kostnaderna för samlarnas utrustning. Akademien godkände detta förslag och beslöt penningarnas
utbetalande. Grundandet af detta aktiebolag och dess verksamhet blef desto gynnsammare för Riksmuseum,
alldenstund de personer, som tagit aktier i bolaget, godhetsfullt till förmån för museet afstodo från den
utdelningsvinst i form af insamlade insekter m. m., som skulle kommit dem till del. Detta meddelades i
Akademien på våren 1833, liksom äfven W. von Wright till museet afstod de fåglar, ban hade rätt till såsom
samlare.
Ett annat exempel på frukten af dessa aktiebolagssamlingar kan läsas i Akademiens protokoll för år
1836. Där omtalas nämligen, att till Akademien (= Riksmuseum) öfverlämnats, hvad på dess aktielott fallit
från löjtnant Bohemans resa i Dalarna, nämligen »omkring 3,000 st. insecter, alla med urval och största
ele-gance insamlade».
Riksmuseets historia. ®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
