Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
tuella förändringar inom museet. Det ålåg konservatorn att vaka öfver ordningen vid
förevisningen och biljettförsäljningen och såsom dörrvakt skulle Akademiens
vaktmästare och husdräng biträda. Gymnasium samt lärdoms- och apologistskolorna skulle
hvardera få 2 fribiljetter till skolungdomens uppmuntran. Influtna biljettmedel skulle
hvarje månad redovisas till Akademiens kamrerare.
Under april—okt. 1835 var antalet besök i museet blott 1,185, men under 1836
»nära 2,000» och därigenom erhöllos i inträdesavgifter »nära 500 R. B.» Med de sålunda
influtna medlen aflönades nämnda år tvenne konservatorsbiträden, men vid andra
tillfällen förfogade Akademien öfver biljettmedlen för andra ändamål, såsom till lönetillägg,
understöd o. s. v. Konserveringsarbetet i museet ställde stora kraf på konservatorn
under en tid, då så mycket nytt material inströmmade, allra helst man under denna tid
ansåg, att allt, som ej skulle bytas bort, borde stoppas upp. Den skicklige konservator
Fredrik Blank var dock sin uppgift vuxen, och det är förvånansvärdt, huru mycket han
medhann. Bland större djur, stoppade på 1830-talet, märkas en kamel och en giraff, af
hvilka särskildt den förra är mycket väl gjord. Museets inspektor A. Retzius säger
också, att dess »upställning utan öfverdrift kan anses som ett verkeligt konststycke»
CJi 1835). Såsom exempel på Blank’s förmåga att medhinna sina arbeten må anföras,
att han samma år stoppade 41 däggande djur och 79 fåglar och 1836—37, då han
visserligen till sin hjälp hade ett par elever, uppstoppades 7 däggdjur, 542 fåglar och 17
fiskar, förutom det att 17 djur skeletterades och åtskilliga djur och fåglar konserverades.
Ej underligt, att hrr inspectores funno detta vara »ett tillfredsställande resultat».
Riksmuseets utveckling skulle trots framförallt den zoologiske intendentens nit ej
ha kunnat ske så snabbi blott med tillhjälp af det knappa statsanslaget, om ej
Akademien på mångfaldiga sätt understödt detsamma. Det har redan nämnts, huru Akademien
biträdde vid inredningen och med anskaffandet af inventarier, lämnade reseunderstöd
åt personer, som samlade för Riksmuseum o. s. v. Men Akademiens hjälpsamhet sträckte
sig ännu längre. Såsom exempel härpå kan anföras, att år 1833 det lämnades ett anslag
af 66 R. B. 32 sk. B. all användas såsom arfvode åt biträde vid samlingarnas ordnande.
Samma anslag utgick åtminstone äfven följande år. Under Riksmuseets första
decennium utgjorde Akademiens kontanta bidrag till dess förkofran 5,950 R. B. Under
5-års-perioden 1834—1838 steg Akademiens bidrag, oräknadt lönetillskott, till ej mindre än
18,466 R. B. Af ofantligt stor betydelse var bl. a., att Akademien möjliggjorde för
intendenterna att erhålla vetenskaplig litteratur. Denna sak ordnades definitivt år 1836.
Akademien beslöt nämligen då, alt 350 R. B. skulle anslås för sagda år och sedan
årligen tillsvidare för inköp af zoologiskt bibliotek och lika mycket för botaniskt.
Intendenterna erhöllo rätt att rekvirera böcker till detta belopp årligen samt för framtida
inköp reservera eventuellt öfverblifna medel.
Ledamöter af Akademien anskaffade genonom subskription år 1834 och för 5 år
framåt en lön af 300 R. B.1 åt en ritare och djurmålare. På detta sätt bands en så
1 Denna 5-årsperiod utlöpte med 1839, men för 1840 beslöts, att lika stort arfvode skulle utgå till von
Wright af till Riksmuseet skänkta medel. Troligen innebar detta en förlängd subskriptionstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
