Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksmuseets vertebratafdelning 1841—1916.
Med inrättandet af de tvenne nya intendentsbefattningarna i zoologi inskränktes den
förutvarande zoologie intendentens verksamhetsfält hufvudsakligen till ryggradsdjuren.1
Ehuru professor C. J. Sundevall vid yngre år äfven framgångsrikt sysslat med insekter
och andra lägre djur, synes dock hans håg, redan från början, sedan ban mottagit
kallelsen till intendent vid Riksmuseum, öfvervägande ha riktats till de högsta djurklasserna.
Han var en utmärkt vetenskapsman, varmt hängifven sitt kall, och särskildt äro hans
arbeten rörande däggdjur och fåglar af hög rang. Under hans 30-åriga förvaltningstid
utvecklades vertebratafdelningen i utomordentligt hög grad. I början af år 1841
omfattade den utländska däggdjurssamlingen 555 exemplar, fördelade på 260 arter. Därtill
kommo 60 svenska däggdjursarter alltså tillsammans 320 arter, hvilket utgjorde omkring
en fjärdedel af de då kända däggdjursformerna. År 1842 beräknades den utländska
fågelsamlingen omfatta 5,227 exemplar.
Ar 1845 funnos inalles 530 arter däggdjur i Riksmuseum, hvilket ansågs vara ’/a
af alla då kända. Det var i främsta rummet de stora samlingar, som hopbragts i
Sydafrika af J. A. Wahlberg, som på ett så utomordentligt kraftigt sätt ökat
vertebratafdel-ningens skatter. De innehöllo bl. a. 474 däggdjur förutom en mängd fåglar, reptilier
o. s. v. Wahlbergs samlingar, som alltid utmärkte sig för den utmärktaste konservering,
hemsändes i liera omgångar. År 1845 blef deras värde af opartiska personer uppskattadt
till 35,631 R. 24 sk. B. Wahlberg var emellertid nog storsint att endast begära
godtgörelse för egna utlägg, hvilka stego till 19,000 R. B. Däraf hade emellertid 3,500 betalats.
Det var likväl mycket bekymmersamt att skaffa den återstående summan och
Riksmuseum måste af sitt årsanslag åtminstone betala ränta å denna gäld med 6 %, hvilket
ingalunda var lätt med de skrala tillgångar, som stodo till buds. På underdånig
framställning härom erhölls dock genom nådig resolution af den 17 dec. 1845 statsanslag till
skuldens betalande på sådant sätt, att 6,000 R. B. erlades kontant och resten skulle
af-betalas med minst 1,000 R. om året,2 men Riksmuseum fick fortfarande svara för räntan,
tills full slutlikvid skedde i början af år 1849 med 7,000 R. B. Räntebetalningen under
de föregående åren hade emellertid vållat en allvarsam skuldsättning, som fortfor ganska
1 Under hans vård stodo dock äfven de etnografiska och väl också, åtminstone delvis de paleontolo-
1 Samlingarna skulle tillfalla Riksmuseum, men såväl de båda universitetsmuseerna som äfven
Göteborgs museum skulle erhålla del af desamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
