Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
från Västindien; <l:r Goes’ fåglar och (iskar från S:t Barthélemy; sjökapten Mattson fiskar
från skilda trakter o. s. v. Ar 18(59 vistades konservator Meves 4 månader i nordvästra
Ryssland och hemförde därifrån samlingar af fåglar m m. Genom byte ökades
äfvenledes samlingarna under 1860-talet, bl. a. med en samling däggdjur och fåglar från
Nordamerika och en annan från Chile. År 1865 tillbyttes några sällsynta
nordamerikanska däggdjur från universitetet i Helsingfors. Ar 1870 skaffade konsul B. Petersen
30 fåglar från Nya Zealand mot 110 svenska fåglar och 10 däggdjur. Inköpen voro
också ganska omfattande och talrika. Däggdjur och fåglar inlöstes från Wisconsin
af hr Kumlien. Dessutom inköptes af naturaliehandlare en hel del sällsyntare fåglar
och andra ryggradsdjur från skilda länder år efter år.
Under denna tidsperiod logos äfven de första betydelsefulla stegen för
åstadkommandet af en hvalsamling. Smärre hvaldjur såsom delfiner hade visserligen vid flera
tillfällen erhållits företrädesvis af sjökaptener, men någon större hval fanns ej i
Riksmuseets ägo före 18G2. Nämnda år inköptes emellertid för 800 R. genom danska
justits-rådet Olrik skelettet af en Grönlandshval, hvilket genom danska regeringens
tillmötesgående fritt fraktades till Köpenhamn. Kgl. Maj:t beviljade sedan ett extra anslag af
4,800 R. för inköp af de till samma exemplar hörande barderna.2 De senare framkommo
ej till Stockholm förr än i maj 1863. Ar 1864 inköptes skelett af en sillhval från
Finnmarken för 1,000 R. Någon plats för utställandet af dessa jättar fanns dock ej, utan
skallarna förvarades under några provisoriska järnplåtbeslagna tak på Akademiens östra
gård, och öfriga skelettdelar magasinerades.
Den mängd af naturalier, som oupphörligen tillföll vertebratafdelningen under
Sundevalls intendentstid, kräfde gifvetvis ett intensivt arbete på konservatorsverkstaden
och Meves var äfven mycket driftig i sitt kall.3 Anspråken voro ej så stora på denna
tid, och tack vare detta kunde oaktadt anslagens knapphet år efter år ända till 4
medhjälpare hållas i tjänst vid konservatorsverksladen. Till följd häraf blef arbetsprodukten
stor, äfven om den ej alltid var fullt förstklassig. Vissa år konserverades ända till och
öfver 8—900 fåglar samt dessutom en hel del däggdjur m. m. På grund af denna
masstillverkning kunde också från Riksmuseum med stor frikos-tighet utdelas samlingar till
universitetsmuseerna, läroverken och andra läroanstalter i riket i stort antal och så godt
som hvarje år.4 Förutom arbetet med det nytillkomna materialet ålåg det äfven
konservatorn och hans medhjälpare att utföra en mängd restaureringsarbeten på äldre
samlingar i samband med museets tillbyggnad och omändring på 1860-talet. Ar 1863 t. ex.
1 L):r Gofcs hade erhållit ett statsunderstöd af 3,000 R. för naturhistoriska forskningar och insamlingar
å nämnda ö.
2 Priset steg omedelbart efteråt, så att de blefvo nära 1,000 kr. dyrare. I nutiden skulle priset ställt
sig ej långt från det tiodubbla.
3 Akademiens tillfredsställelse med hans verksamhet visade sig ock ej blott däri, att han åtskilliga
gånger erhöll reseunderstöd, utan desslikes därigenom, att han fick mottaga årliga gratifikationer ur de
influtna biljettmedlen, och under de år, då museet var stängdt för reparation, betalade Akademien ur egen
kassa dylika, t. ex. 1861 och 1862 300 R.
4 I vissa fall kan man nästan vara böjd att finna denna frikostighet alltför stor, allra helst som den
tanken ligger nära, att sannolikt en afsevärd del af det utdelade, ej sällan dyrbara materialet inom kort på
grund af ringa intresse och dåliga förvaringslokaler fördärfvades.
Riksmuseets historia. ] Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
