Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
under den gångna tiden till följd af olämplig förvaringsplats lidit åtskilligt men. En
del etiketter hade bortfallit o. s. v. Med de i den allmänna redogörelsen förut omtalade
tillbyggnaderna och reparationerna blefvo förhållandna mera gynnsamma, men
installe-ringsarbetena voro särdeles omfattande och tidskräfvande, såsom redan antydts. Det
inbördes läget af vertebratafdelningens utställningsrum liksom den allmänna fördelningen
af skådesamlingarna i dem belyses af den planskiss, som ofvan jämte förklaring är
reproducerad å sid. 56 resp. 57.
Skåpmaterialet utgjordes af furu, som utvändigt oljemålats i grågul, ådrad färg,
invändigt voro skåp och hyllor hvitlimmade. De på golfven stående skåpen hade 2 rutor
i höjd, hvilkas längd vanligen var omkr. 106 cm. och deras bredd omkr. 61 Vs-
Läk-tarskåpen, där sådana funnos, voro lägre.
En stor del af dessa skåp hade tyvärr ej någon botten, utan voro för sparsamhets
skull byggda direkt på golfvet, hvilket orsakade uppträngande af damm genom
golfspringorna, flertalet väggskåp saknade rygg, och äfven dörrarnas täthet var till följd af
material och konstruktion ej tillfredsställande. I stora fågelsalen vid väggarna mellan
fönstren samt i det lilla rummet för fågelbon stodo mahognvfanerade skåp (jfr ofvan
sid. 37). Dessas dörrar hade 3 rutor i höjd, omkr. 67 VsXöl. En afsevärd del af de större
djuren och skeletten voro ej inrymda i skåp, utan stodo fritt på golfvet. Oaktadt de
bristfälligheter, som från nutida museitekniks synpunkt kunna anses ha vidlådt1 det
nyrestaurerade Riksmuseets vertebratsamlingar och deras utställningsanordningar, voro
dessa för sin tid säkerligen ganska framstående samt skådesamlingen rikhaltig och
imponerande. Detta gäller särskildt om det s. k. »Stora galleriet» med dess samlingar af
däggdjur och skelett, men äfven den utländska fågelsamlingen var ovanligt omfattande.
Rörande det rent vetenskapliga arbetet vid vertebratafdelningen under professor
C. .1. Sundevalls intendentstid må i främsta rummet framhållas dennes egna
framstående och talrika arbeten om däggdjur och fåglar. Af andra svenska zoologer, hvilka
under denna tid i mer eller mindre hög grad byggde sina arbeten på afdelningen
tillhörigt material, må nämnas C. H. Andersen (Spetsbergsrenen), A. E. Holmgren (svenska
ryggradsdjur;, A. W. Malm (hvaldjur), A. J. Malmgren (arkt. ryggradsdjur), W. Meves
(fåglar), F. A. Smitt (fiskar), Hj. Widegren (fiskar) m. 11. Äfven utländska zoologer
bearbetade afdelningen tillhörigt material. Så t. ex. erhöll den tyske zoologen Peters sig
anförtrodt det värdefulla herpetologiska materialet ur .1. A. Wahlbergs sydafrikanska
samlingar.
Den 12 oktober 1870 beviljades C. J. Sundevall afsked från intendentsbefattningen
efter en lång och gagnande verksamhet. Men han var så varmt fästad vid sin
institution, att han fortfarande frivilligt ägnade den sin omtanke ej blott genom att fortsätta
med det zoologiska arbetet därstädes, utan äfven genom att ekonomiskt hjälpa
afdelningen. Ar 1871 skänkte han t. ex. öfver 1,200 R. till inköp af intressantare
djurformer, och äfven följande år inköpte han och skänkte till afdelningen däggdjur och
1 I)e blefvo föröfrigt med tiden alltmera framträdande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
