Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
hus tillsammans ined naturaliekabinettet och vårdas af dettas intendent, ett förslag som
af K Maj t godkändes, och i ett kungligt brcr af den 8 dec. 1819 förklarades den
nv-förvärfvade samlingen utgöra början till ett Riksmuseum
Ett år tidigare, den 11 nov. 1818, hade med. d r J. E. Wikström af Akademien
valts till O. Swartz* efterträdare som lärare vid Bergianska trädgårdsskolan och
därjämte till =intendent öfver Akademiens egna Herbarier och Botaniska Bibliotek» eller
med ett annat uttryck från samma tillfälle K. Akademiens Botaniska Museum».
Det är ovisst, från hvilken tidpunkt äfven staten kan sägas hafva ägt samlingar af
botanisk art i detta museum. Det framgår nämligen i vissa fall ej fullt tydligt af
redogörelserna från 20- och .’iO-talen, om de gåfvor, som enskilda personer (se längre frami
lämnade museet, voro afsedda att tillhöra Akademien eller det unga »Riksmuseet . Det
kan här endast anmärkas, att Wikström redan i publikationer från hans första
ämbetsed stundom är omtalad under den allmänt hållna titeln intendent för det botaniska
museet», äfvensom att ban 1823 samtidigt med den zoologiske intendenten J. W.
Dalman fick professors titel och enligt 1830 års (förhöjda) stat erhöll af statsmedel ett
årligt lönebelopp af 200 R B., år 1841 höjdt till 600 och 1852 till 1,000 R. B
Härmed var dock ännu ej Riksmuseets botaniska afdelning i dess nuvarande
betydelse konstituerad. Så skedde först 1848, då Akademien, i utbyte mot vissa ekonomiska
förmåner från statens sida, medgaf, att de naturhistoriska samlingar, som tillhörde
Akademien, införlifvades med Riksmuseet. Härtill förklarade sig Akademien villig i
underdånig skrifvelse af den 13 dec. 1848.
Af föregående korla redogörelse framgår, att Riksmuseets Botaniska Afdelning —
under sin första tillvaro stundom kallad Botaniska museet» och i den botaniska
litteraturen känd under namnet »Museum botan. Stockholm.» och »Herbarium Slockh.» —
ej har någon aktningsbjudande ålder Då vårt land icke desto mindre med skäl kan
yfvas öfver den rangplats, som denna vetenskapliga institution redan länge intagit bland
vår tids botaniska museer, bör det med tacksamhet erkännas, att till dess värdefullaste
vetenskapliga skatter höra de samlingar, som datera sig från dess första tid och
begynnande utveckling. I dess ägo hafva nämligen ined längre eller kortare tidsintervaller
samlat sig de viktigaste herbarierna från det århundrade, som var växtsystematikens
och fytografiens glansperiod i vårt land, den tid, som omstrålas af de lysande namnen
O. Celsius, Linnæus, Bergius, Solander, Thunberg, A. .1. Retzius, Acharius, Swartz.
Betydande delar af Riksmuseets växtsamlingar äro sålunda grundlagda och hopbragta
af enskilda personer och hafva från dem mottagits i färdigt skick.
Innan vi öfvergå till dessa äldre herbarier, som blefvo grundvalen lör afdelningens
vetenskapliga samlingar, må det i korthet omtalas, alt äfven smärre och tillfälliga bidrag
af botanisk art redan under 1700-talet både genom gåfvor och inköp tillföllo Akademiens
naturaliekabinett, ehuru långt sparsammare än de zoologiska föremålen. Antydningar
om dessa tidigare förvärf finnas i Akademiens protokoll, och en del meddelas i S.
Rosenhanes Anteckningar hårande till Kongl. Vetenskaps-Academiens historia, 1805, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
