Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
nordamerikanska samlingar under flera år af assist. J. Tidestrom i Washington;
västindiska sällsyntheter af prof. I. Urban i Berlin; brasilianska växter af arkitekt
K. Bräde och v. konsul Alb. Löfgren i S. Paulo samt prof. F. Kränzlin i Berlin;
argentinska växter af F. Ivurtz och T. Stuckert i Cordoba och kapten N. Aurelius
i Cipolletti, samt kinesiska växter af prof. E. Nyström i Peking, m. m.
Af utrymmesskäl kan här ej meddelas en förteckning öfver de talrika botanister
och andra personer, som genom mindre gåfvor bidragit till samlingarnas tillväxt under
det senaste årtiondet. Till de llesta af landets botanister står afdelningen i
tacksamhetsskuld, och mången har årligen riktat museets samlingar, varigenom den
sammanräknade gåfvan blifvit högst betydlig. Öfver 1.50 personer af olika samhällsställning, de
llesta botanister, äro för nämnda tidrymd antecknade som gifvare.
Bytes-arbetet med herbarieväxter har från 1915 alltjämnt fortgått och inbragt
mycket framstående naturaliesamlingar från de botaniska institutionerna i Uppsala,
Lund, Göteborg, Kristiania, Köpenhamn, Helsingfors, Petersburg, Berlin, Breslau,
Munchen, Wien, Budapest, Zürich, Leiden, Brüssel, Caen, Kew, British museum, Cambridge,
Oxford, Washington D. C., Cambridge Mass. och Para samt dessutom några enskilda
samlare.
Slutligen må nämnas, att genom inköp under perioden 1905—16 anskaffats ungefär
37,000 herbarie-exemplar från skilda länder, däraf något öfver 16,000 svenska växter.
Härtill komma de inköpta exsickatverken, som utkomma periodiskt och som tillfört
afdelningen sammanlagdt vid pass 7,500 nummer. I dessa si|fror inberäknas ej ett fåtal
inköpta herbarier, som tillhört enskilda personer, såsom botanisterna G. A. Tiselius’,
J. A. Berlins, C. G. Vesterlunds, F. Behms m. fl.s efterlämnade samlingar.
Ar 1885 hade från denna afdelning afsöndrats barrträden, ormbunkarna och
mossorna med undantag af det material, som tillhörde det Regnellska herbariet, och
inför-lifvats med den nybildade afdelningen för arkegoniater och fossila växter. De botaniska
samlingarna i öfrigt hafva sedan dess varit fördelade i följande grupper: 1. Det
skandinaviska fanerogam-herbariet, representerande de skandinaviska länderna, Finland och
Ryska lappmarken (alltså Fennoskandia och dessutom Danmark); 2. Det europeiska
fanerogamherbariet, som hufvudsakligast af praktiska skäl hålles för sig, i det att
mycket talrika europeiska växter äro uppfästa på papper af litet format och inrymda i
däremot svarande skåp; 3. Det allmänna fanerogamherbariet ( Herbarium generale»);
4. Ett litet arktiskt herbarium, bildadt af de svenska polarexpeditionernas utbyte, men
af vetenskapliga skäl på senare tider inlagdt i det allmänna herbariet; 5. Det
Regnellska eller brasilianska herbariet; 6. Kryptogamerna, fördelade i alger, svampar ocli
lafvar; 7. Linné-herbariet, hvarom förut talats (sid. 99); 8. Exsickatverken; 9. Ett
Herbarium antiquum, bestående af gamla samlingar från 1700-talet, som vare sig för
det vetenskapliga värdet eller af pietetsskäl ännu skattas mycket högt och förvaras i
skåp från samma tider. Särskildt värde äger O. Celsius d. ä:s »Flora uplandica% ett
herbarium i 4 digra foliovolymer jämte en tunnare kalalogvolym, af Celsius tillägnadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
