Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
gestaltigt material ännu förvaras. Tyvärr publicerades häröfver blott några allmänna
iakttagelser. Egendomligt nog äro Wittrocks större arbeten nästan alla deskriptiva
(publicerade i Acta Horti Bergiani»).
Den dubbeltjänstgöring, Wittrock liksom företrädarna hade sig ålagd, blef enligt
sakens natur allt mer kräfvande, och båda tjänsterna ledo af sammankopplingen, mest
dock museet. Wittrocks intresse ägnades öfvervägande åt Bergianska trädgården, och
detta till den grad, att ban under sommaren »stängde» afdelningen ( utom onsdagar och
lördagar >) och under de sista åren äfven under vintern kunde låta veckor gå utan att
besöka museet. Lika egendomligt var emellertid det förhållandet, att han för sina
botaniska undersökningar blott i ringa grad hämtade material från de Bergianska
odlingarna, ej blott så, att hvarken den exotiska floran, eller hortikulturens problem,
eller artbildningsfrågorna med odlingens tillhjälp, ägde någon lockelse för honom, utan
så till vida, som ban föredrog att undersöka den utanför trädgårdarna lefvande vilda floran,
t. ex. i sina undersökningar af styfmorsblommorna, vildaplarna, linnean, granen,
våtarf-ven m. m., och till stor del använde han därvid museets herbariematerial, ehuru ban
själf ej gärna preparerade dylikt af de undersökta växterna. Af de talrika Viola-former
och liera andra växter, som han någon tid odlade i stor skala i Bergielund, finns intet
nämnvärdt herbariematerial tillvarataget. I museets namn utgaf han dock ett vackert
utstyrdt och väl prepareradt exsickat i 4 faskiklar öfver svenska och utländska
Erythræa-former, exsickatet »Algæ aquæ dulcis fortsattes, och hela dupletlmaterialet blef
Riksmuseets egendom.
Wittrock var blott för kort tid fäst vid annan verksamhet än sin botaniska
dubbeltjänst: 1879 — 1883 föreläste ban vid Stockholms högskola, 1885 var han Sveriges
ombud vid en utställning i Budapest och 1887 ledamot af den urtima riksdagen.
Svårigheten alt förena de båda tjänsterna, den ihållande sjukligheten och det allt
mer aftagande intresset för museigöromålen föranledde Wittrock att vid fyllda 65 års
ålder begära afsked med pension från intendentbefattningen. Han erhöll afsked från
och med 1 okt. 1904, men behöll sin befattning och bostad på Bergielund, där han
afled den 1 sept. 1914. Dåvarande Regnellske amanuensen fil. d:r G. O. Malme
förordnades 1904 att under ledigheten förestå afdelningen. Först följande år blef
intendentbefattningen åter besatt, då lektorn i naturalhistoria och fysik vid Högre latinläroverket å
Norrmalm C. A. M. Lindman den 12 april 1905 af K. Vetenskapsakademien utsågs till
intendent och detta val stadfästes genom K. Maj:ts nådiga bref till Akademien den 25
maj s. å., hvarefter den nyvalde inträdde i tjänstgöring den 1 juni.
Öfriga anställda.
Under professor Anderssons tjänstetid arbetade då och då yngre botanister som
biträden vid afdelningen, såsom O. von Friesen och T. O. B. N. Krok. På 1850-talet
fick afdelningen ett mera stadigvarande biträde i C. F. Nyman (se nedan). Sedan 1876
förfogade den öfver ett årligt anslag af 1,000 kr. till vetenskapligt arbetsbiträde, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
