Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
arter och lämnat bidrag till kännedomen om liera äldre, som ej varit tillräckligt
utredda m. m.
Lars Romell. Född den 4 dec. 1854 i Kumla, Nerike. Hade 1914 i uppdrag att
med arfvode ur den l:a Regnellska fonden ordna och bestämma äldre samlingar i det
Regneilska herbariet; Regnellsk amanuens från och med 1915. Såsom sådan har han
speciellt- studerat herbariets brasilianska hattsvampar.
Arbetsbiträden.
Clara Jonsson. Född den 25 nov. 1853 i Västervik. Anställd vid afdelningen
den 1 sept. 1876. Erhöll 1906 af K. Maj:t efter 30-årigt, förtjänstfullt arbete vid
afdelningen silfvermedalj för nit och redlighet i rikets tjänst. Utsågs af Akademien till
arbetsbiträde på ordinarie stat 1915. Fröken Jonsson har under sin långa anställning
utfört nästan allt uppfästningsarbete för herbarierna och diverse andra
preparators-göromål.
I den mån tillräckliga medel funnits att tillgå, hafva för de växande göromålen
extra arbetsbiträden varit anställda under det senaste decenniet, nämligen fröken Margit
Eriksson 1906—08, fröken Märta Lindman 1914—16, stud. Ernst Wilhelm
Nathorst-Böös 1908, fil. kand. K. B. Nordström 1910, läroverksadjunkten G. A. Ringselle vid
skilda tillfällen m. fl., samt för vetenskapligt herbarieordnande d:r O. Borge för alger,
d:r J. Hülting för lafvar och aman. L. Romell för svampar. Vid det Regneilska
herbariet sökte och erhöll fil. kand. frih. Fritz Ridderstolpe extra anställning 1908, men en
tärande sjukdom bortryckte honom hastigt den 13 april 1909. Vid samma herbarium
tjänstgör sedan 1915 fil. kand. V. Norlind såsom extra arbetsbiträde.
I förhållande till det omfång, afdelningen så småningom uppnått, är dock dess
personal kännbart otillräcklig, och behofvet af ett större antal botaniskt kunniga
biträden gjorde sig redan under 1800-talets senare del gällande. En skrifvelse af intendenten
år 1910 i afsikt att få detta trängande behof afhjälpt blef ej tillstyrkt af Akademien,
och ett förslag att tilldela afdelningen två icke-vetenskapliga arbetsbiträden i stället för
ett rönte samma öde, ehuru de för en sådan åtgärd anförda skälen icke jäfvades. Att
afdelningens omfattande åligganden det oaktadt ej ohjälpligt stagnerat, beror på det
lyckosamma förhållandet, att frivilliga arbetskrafter bland landets botanister kommit
afdelningen till undsättning. Det har redan omtalats, att kamrer C. H. Brandel (sid.
107) under en lång följd af år arbetade på afdelningen, och ända till sin död gästade
han museet nästan dagligen och gladde sig åt att tillgodose dess behof af förråd och
arbetshjälp. Under midten af 1890-talet tjänstgjorde som extra, oaflönade amanuenser
fil. lic. Otto Ekstam och fil. d:r Karl O. E. Stenström. Den förre ordnade och
etiketterade det arktiska herbariet och inordnade däri sina egna fanerogamsamlingar
från Novaja Semlja och Spetsbergen. Den senare var hieraciolog med särskildt intresse
för Piloselloidea. Båda gjorde museet väsentliga tjänster.
Riksmuseets historia. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
