Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(hufvudsakligen Hisingers och Zipsers samlingar) samt omkring 4,(500 dupletter (mest
af geijer ska samlingen).1 Detta kan anses som den första perioden af
mineralsamlingens historia; den hade därunder bildats och tillväxt så godt som uteslutande genom
gåfvor och donationer af enskilda personer; något anslag för dess förökande fanns icke,
lika litet som några medel för intendenten att genom insamling under egna resor rikta
densamma.
Mosanders åtgärder för samlingarnas ökande.
Mosander var emellertid allt för intresserad af samlingens förökande för att låta
detta tillstånd fortfara. För att åt museet anskaffa bytesmaterial af svenska mineral,
begärliga för utlänningarna, föreslog han att Akademien skulle vända sig till
Bergskollegium med anhållan, att kollegiet skulle anmoda vederbörande statstjänstemän att
göra insamling af mineral för Riksmuseets räkning. Denna anhållan bifölls af
kollegium, som år 1837 utfärdade ett cirkulär åtföljdt af en af Mosander upprättad
anvisning för hvad som skulle insamlas; men resultatet motsvarade ingalunda Mosanders
förväntningar, i det att under följande år endast trenne mineralsamlingar inkommo,
nämligen från bergmästarna Trojlius, Sewén och Geissler med respektive 103, 60 och
30 stuffer, af Mosander värderade tillsammanlagdt till 49 Rdr. 24 sk. Banko.2 Det var
1 Inspektionsberättelsen för 1835, afgifven af Berzelius, angifver ett något lägre antal, nämligen
4,000 stuffer i den allmänna mineralsamlingen. I,(i00 i den geologiska samt omkring 4,600 dupletter; 1,400
dupletter hade utlämnats till skolor.
1 Mosander säger härom i inledningen till sin »summariska Catalog» följande, hvilket är af allt för stort
intresse för mineralogiens historia i Sverige att ej ordagrant anföras: »I)en föga framgång, som följde på
den vidtagna åtgärden, må ej ensamt tillskrifvas liknöjdhet eller oginhet. Ett annat skäl förefanns äfven; på
svenska mineralier af värde fanns ej mera tillgång. I)et torde för framtiden ej vara utan nytta att känna,
huru man här i landet, äfven i mineralogiskt hänseende, vårdat sina skatter; och är måhända detta tillfälle
lämpligt att därpå fästa uppmärksamheten.
Sedan genom Gahns, Berzelii och hans elevers undersökningar mineralierna från Ytterhy, Fahlun,
Skrikerum, Utö, Nordmark m. fi. vunnit ryktbarhet och blifvit särdeles begärliga för utländska mineraloger,
dröjde det icke länge, innan mineralhandlare, isynnerhet Tyskar, började genomströfva landet för att
åtkomma de mineralogiska skatterna. De svenska vetenskapsmännen i allmänhet hade endast försett sig
med föga mer än hvad de för egna samlingar behöfde; Gahn, Swedenstjerna och ännu en och annan
för-foro likväl på annat sätt. Gahn nämligen insamlade det mesta af hvad som förvärfvades vid ßroddbo och
var lätt åtkomligt vid Finnbobrottet. Den högst betydliga skörd, som sålunda erhölls, förvarades af honom
sorgfälligt och sedan en del däraf blifvit afträdd till Swedenstjerna, öfverlämnades återstoden, efter Gahns
frånfälle, jämte den berömda vetenskapsmannens öfriga samlingar, till Bergsskolan i Fahlun. Tyvärr
inträffade likväl sedermera, att mineralogen och mineraliehandlaren, Bankiren Tamnau från Berlin, år 1838 förstod
att tillvinna sig det mesta och dyrbaraste af de Fahlu-mineralier, som förvarades efter (Jahn vid Bergsskolan
(uti dess duplettförråd), hvaremot denna sedermera i utbyte erhöll en samling utländska mineralier, efter
uppgift af ganska obetydligt värde. Tamnau, hvars samling var utmärkt för sin rikedom på svenska
dyrbara mineralier, försålde densamma några år senare för några och trettio tusende Biksdaler Banco, till
mineral-cabinettet i Berlin. Hr Krantz, aktningsvärd mineralie-handlare i nämnda stad, eger ock ett
betydligt förråd dyrbara svenska mineralier, såsom bevis hvarpå kan anföras, att han för några år sedan erbjöd
mig, att för 80 Preusiska Thaler få köpa en stuff Yttrocerit, vägande 1 tyskt skålpund.
De rika förråd, som tillfallit Swedenstjerna från Fahlun, användes, jemte öfriga af honom samlade
mineralier, dels till afyttring åt utlänningar mot betalning, dels till utbyte mot utländska mineralier; och
detta allt med den påföljd, att vid hans död förefanns i boet en ganska betydlig mineraliesamling, som
sedermera försåldes till Upsala Universitet, mot den visserligen ganska måttliga summan af 4,000 Rdr. B:co.
Riksmuseets historia. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
