Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
som Nordenskiöld utnämndes till intendent, togo läng tid i anspråk, beroende till en
del därpå, att arbetet måste utföras i flera afdelningar, på det att plats för
samlingarnas förvaring icke skulle saknas under byggnadsarbetet. Först den 25 juni 1866,
under den då i Stockholm pågående industriutställningen, kunde det nya Riksmuseet
högtidligen öppnas för allmänheten.
De mineralogiska och geognostiska samlingarna voro vid Nordenskiölds tillträde
som intendent inhysta i samma tre rum i bottenvåningen vid Vallingatan och
Drottninggatan, där de stått under bela Mosanders tid. Uppställningen var dock icke längre
densamma, som Mosander omnämner i sin
Summariska Catalog af 1850. I det större
rummet, som vetter mot Vallingatan,
hvilket sedermera tillföll först Nordenskiölds
boställsvåning och sedermera den
växtpalä-ontologiska afdelningen, voro kring väggarna
uppställda de De Geerska björkskåpen med
sexton afdelningar, försedda med glasdörrar
och motsvarande underskåp. Dessa sexton
afdelningar innehöllo den skandinaviska
samlingen.1 På golfvet stod en stor
glasmonter för större stuffer och likaledes voro
montrer uppställda vid fönstren.
Hörnrummet, som inhyste den allmänna samlingen
och sannolikt också den geognostiska, var
likaledes inredt med väggskåp och en
monter på golfvet, och portgångsrummet
(sedermera kamrerarekontor) inhyste mest smärre
samlingar och sviter jämte sådant material,
som ej lämpade sig att inrangeras i den
allmänna eller den skandinaviska samlingen.2
Den till cirka 12,000 stuffer uppgående duplettsamlingen, som förut varit inrymd i ett
vindsrum, var nu fullständigt nerflyttad till ett par särskilda duplettrum i Akademiens
nytillköpta hus, hvilka enligt inspektionsberättelserna blifvit upplåtna för detta ända-
1 Med anledning af flyttningen till de nya lokalerna nedpackades innehållet i dessa skåp i packlådor
och förteckningen på lådornas innehåll visar, att afdelningarna 1 — 11 inhyste svenska mineral,
hufvudsakligen från följande fyndorter: Ytterby, Klefva, Finbo, Broddbo, Sala, Taberg, Bastnäs, Utö, Nordmarken,
Falun, Skrikerum, Långban, Persberg, Malsjö, Gullsjö, Ädelfors, Hesselkulla, Vestanå, Gustafsberg,
Käring-bricka, Horrsjöberg, Värmskog, Stockholm, Wena, Alnön, Tunaberg, Gislöf, Bispberg, Undenäs, Kårarfvet,
Norberg, Cimbrishamn, Gällivare, Kjoland, Gåsborn m. fl.
Afdelningarna 12 och 13 innehöllo norska mineral och afdelningarna 14 — IG finska mineral från
Ori-järvi, Loj o, Skogsböle, Stansvik, Somero, Tammela, Pargas, Sordavala, öfver Torneå, Kuusamo, Torro,
Pit-käranta, Sillböle, Wi this ni. fl. ställen.
2 Dessa uppgifter angående samlingens placering, då Nordenskiöld blef intendent, äro delvis efter
muntliga meddelanden af assistenten G. Lindström.
A. E. Nordenskiöld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
