Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
niederlage i Freiberg, Foote i Philadelphia, English & C:o i New York, Ward i
Rochester, den senare hufvudsakligast för meteoriter m. fi.
Men äfven genom värdefulla skänker riktades den mineralogiska samlingen i hög
grad under Nordenskiölds tid, och torde man med säkerhet kunna påstå, att det i
många fall var Nordenskiölds vinnande personlighet, som tillförde museet liera af
dessa skänker. Med sina och faderns äldre bekantskaper i Finland och Petersburg
underhöll Nordenskiöld nästan hela sitt lif förbindelser, och dessa ihågkommo ofta
museet med gåfvor; så t. ex. statsrådet M. Hiriakoff i Petersburg, hvilken under
hvarje år från 1882 till 1891 insände uralska och sibiriska mineral till Museet; finnarna
baron F. Linder på Svartå och brukspatron e. Linds a y v. Julin nämnas också flera
gånger bland dem, som med gåfvor ihågkommit afdelningen. Vid andra tillfällen
lyckades Nordenskiöld förvärfva äldre svenska samlingar, stundom af historiskt intresse,
såsom t. ex. brukspatron J. A. Arfvedsons på Hedensö efterlämnade samling, skänkt
af hans son (1874), och värderik genom de orginalstuffer den innehåller till den
ursprunglige ägarens talrika mineralanalyser; vidare professor J. O. Carlbergs
efterlämnade samling (1890) m. fi.
Samlingar utlämnade till undervisningsanstalter och till vetenskapliga
forskare.
I enlighet med traditionerna från Mosanders tid utdelades äfven under åren 1860
—1900 från afdelningens duplettförråd talrika studiesamlingar, hufvudsakligen till
läroanstalter äfvensom undersökningsmaterial till enskilda forskare. Icke mindre än ett
tiotal allmänna läroverk erhöllo från afdelningen för sina behof lämpade samlingar.
Farmaceutiska institutet erhöll en större samling (1868) och Skogsinstitutet (1886);
Bergsskolan i Filipstad blef ihågkominen (1891) och de tekniska skolorna i Borås och
Norrköping hade redan 1860 erhållit smärre samlingar. Ultuna (1861) och Alnarps
landtbruksinstitut (1880) begåfvades med lämpligt mineralogiskt åskådningsmaterial,
liksom också Ryssbylunds landtbruksskola (1863). Till och med sådana institutioner
som Värmlands Naturhistoriska Förening (1860), Svenska Trädgårdsföreningen (1862),
Seminariet för bildande af lärarinnor (1862), Farmaceutiska föreningen (1869) och
folkskolan i Simrishamn (1874) samt Landtbruks- och Industrimuseet i Jönköping (1886)
erhöllo samlingar; likaledes fem folkhögskolor (1869) och Stockholms Arbetarinstitut
(1894). Nordenskiölds liberalitet gick till och med så långt, att äfven ett utländskt
läroverk, nämligen Lycée d Orléans, hvars samlingar blifvit förstörda under fransk-tyska
kriget år 1871, erhöll en betydlig mineralsändning.
Äfven sådana vetenskapliga institutioner, hvilka förut voro i besittning af större
mineralsamlingar, fingo dessa väsentligt förökade genom tillskott från Riksmuseum. Bland
sådana må nämnas Teknologiska institutet, där Nordenskiöld verkade som lärare, och
som år 1866 erhöll en större samling på 350 utvalda stuffer, Karolinska institutets
samling förökades på samma sätt år 1863 och Museets i Göteborg 1864. Till universitets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
