Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24(5
mesozoiska och tertiära växtfossil, hvilka sistnämnda till stor del härrörde från den
nyupptäckta öfre horisonten i Nordenskiölds berg, som sedermera gifvit så
betydelsefulla skördar.
En ännu större tillväxt erfor museet genom de samlingar af krit- och tertiärväxter,
som af författaren hopbragtes under Nordenskiölds sista polarexpedition, den till
Grönland 1883, hvarvid särskildt inom de till kritsystemet hörande lagren flera förut okända
växtförande horisonter med många intressanta växtfossil blefvo uppdagade. Därtill kommo
rikhaltiga och utomordentligt väl bevarade samlingar af tertiära växtfossil från Island,
som samma år därstädes på Nordenskiölds uppdrag insamlats af mineralogen G. Flink.
Att Nordenskiölds intresse för forntidens
växtvärld alltjämt förblef lika stort, berodde
utan tvifvel till stor del därpå, att den
berömde paleobotanisten Oswald Heer i
Zurich, i den mån, som de hopbragta
samlingarna till honom öfversändes, utgaf
beskrifningar öfver desamma. Redan de af
Nordenskiöld 1858 hemförda tertiärväxterna
Inskrefvos sålunda i första bandet af »Flora fossilis
arctica», och alla senare band utom det sista
af detta berömda och omfattande arbete
innehålla större eller mindre afhandlingar,
grundade på i riksmuseets ägo befintligt material.1
Det må i förbigående anmärkas, att
riksmuseet genom Nordenskiölds förmedling
äfven kommit i besittning af en vacker
samling tertiärväxter från Alaska, som därstädes
hopsamlats af finske bergmästaren Hj.
Furuhjelm, och vidare af en samling tertiärväxter
från Sachalin, som blifvit hopbragta på
föranstaltande af förutvarande generalguvernören
öfver Amur, amiralen H. Furuhjelm.
Genom Heers arbeten öfver polarländernas fossila floror erhölls det mest
ovedersägliga vittnesbörd om paleobotanikens betydelse för kännedomen om jordens forna
klimat. Det var visserligen ingen nyhet, att växtfossilen inom de äldre geologiska
systemen vittnade om, att klimatet fordom varit varmare än nu, men det visade sig, att
de fossila Hororna äfven vid dessa höga breddgrader voro märkvärdigt
öfverensstämmande med dem, som förut voro kända från betydligt sydligare latituder. Och här
framträdde naturligtvis motsatsen mellan nu och fordom allra skarpast. Ty växtfossilen
ådagalade, att äfven inom området för den nuvarande torftiga arktiska fioran, omgifven
1 Dessa afhandlingar hade först blifvit publicerade i svenska vetenskapsakademiens handlingar, och
det var separat af desamma, som inhäftades i »Flora foss. arctica».
A. E. Nordenskiöld.
f. ,8/i2 1832, d. "/b 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
