Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
tenderiterna, professorerna G. Lindström och V. Wittrock, dels äfven andra
omständigheter. Den under tiden ökade kolbrytningen inom Skånes stenkolsförande bildningar
hade nämligen ådagalagt, att kollagren flerstädes åtföljdes af på växtfossil så rika
aflagringar, att fossilen, såväl med hänsyn till artantal som till sin vetenskapliga
betydelse, öfverträffade hvad som var kändt från motsvarande aflagringar i andra länder.
Paleobotaniken hade därigenom äfven för Sverige erhållit direkt betydelse, och, såsom
det sedermera visade sig, ej blott i vetenskapligt utan äfven i rent praktiskt afseende.1
De af Nordenskiöld vid Pålsjö insamlade växtfossilen hade 1876 beskrifvits af
författaren, som ett par år senare (1878) likaledes beskref de Nilssonska ocli Angelinska
samlingarna från Höganäs och Hälsingborg. Alt kolfältens fossila flora genast kom
vetenskapen lill godo, berodde till väsentlig del af den lyckliga omständigheten, att en
person med naturhistorisk underbyggnad, ovanligt skarpt öga och med brinnande
intresse för saken då var anställd vid kolgrufvorna. Denne, A. F. Carlson, som äfven
på andra områden inlagl stora förtjänster om Sveriges naturalhistoria, använde
nämligen all sin lediga tid för insamlingen af fossil ur de lager, som jämte de egentliga
kolen bragtes i dagen. De samlingar, han härvid hopbragte från Bjuf, Skromberga,
Stabbarp o. s. v., voro ej blott synnerligen rika på arter, till stor del för vetenskapen
nya, utan många af dessa voro äfven i systematiskt hänseende af särskild betydelse.
De insamlingar, som af honom då gjordes, kommo till Sveriges geologiska undersökning,
där författaren var anställd, och med ett för ändamålet särskildt beviljadt statsanslag
utgåfvos därifrån (1878 och 1879) första ocli andra häftena af »Floran vid Bjuf»,
innehållande beskrifningar af ett 70-tal arter.2
Då frågan om inrättande af en särskild paleobotanisk afdelning vid riksmuseum
bragtes på tal inför vetenskapsakademien, gjorde sig inom denna den meningen
gällande, att äfven den botaniska afdelningens arkegoniatsamlingar (mossor, kärl
kryptogamer, gymnospermer) borde med den föreslagna nya afdelningen förenas. Detta skedde
närmast för alt lätta den botaniska institutionsföreståndarens arbetsbörda, enär de
botaniska samlingarna »vunnit en oerhördt stor tillökning, så att det vida öfverstiger en
mans krafter alt ombesörja vården, bestämningen ocli förökandet af samlingar utaf
sådant omfång». Dock ingick väl vid fördelningen äfven tanken därpå, att just
kärl-krvptogamer och gymnospermer äro de nutida växter, som af paleobotanisten oftast
behöfva jämföras med de paleozoiska och mesozoiska aflagringarnas växtfossil.
Vetenskapsakademien ingaf till K. M:t den 15 september 1880 en underdånig skrifvelse, i
hvilken behofvet af ännu en intendent för vården af de botaniska samlingarna kraftigt
betonades, och i skrifvelsen angafs, att den ifrågasatte nye intendenten, i enlighet med
hvad ofvan anförts, borde öfvertaga vården af växtfossilen samt de recenta
arkegonia-terna. Då akademiens hemställan icke föranledde någon åtgärd från regeringens sida,
1 Författaren kunde nämligen då ådagalägga, att de olika kolllötserna åtföljdes af olika floror, ocli
växtfossilen kunde sålunda användas för att afgöra, om en nyuppdagad flöts tillhörde någon af de förut
kända — och i så fall hvilken af dessa — eller om det var fråga om en ny horisont.
2 3:dje häftet utgafs först 1885, sedan författaren redan tillträdt sin befattning som intendent vid
riksmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
